Handbok i boktryckarekonsten / 43 (1881) Author: Johan Gabriel Nordin - Tema: Printing and typography Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bâtarde», hvilkas utseende synes af följande prof ur hans 1484 tryckta
arbete:



Här införde Elzevir i medlet af 1600-talet en antiqvastil, urformen
för den nu begagnade mediævalstilen och för den efter honom
uppkallade elzevirstilen, som graverades af Christopher van Dyck. I de
romanska länderna skedde en återgång till antiqva genom Manutius i
Venedig, hvilken förbättrade antiqvans snitt och genom vackert tryck
förskaffade denna stilsort fast fot i dessa länder. Samme man införde
äfven kursiven, hvartill stämplarne skuros af Franz från Bologna,
dervid begagnande som mönster Petrarcas handskrift af Virgilius. Kursivstilen
förekommer första gången i oktavupplagan af Virgilius 1501, der
den har följande utseende:



I Frankrike verkade Geofroy Tory (f. 1480, död 1534) med ifver och
framgång för införande af förbättringar i typsnittet. I England börjades
tryckningen med Colard Mansions semigotiska typer; Johan Day införde
den anglosachsiska stilen och Wynkyn de Worde och Pynson antiqvan.

136

Förbättringen af antiqvan skedde i England och Frankrike. I
England grundade 1720 William Caslon i London det första
stilgjuteriet, och dermed den ännu fortgående berömda firman derstädes.
Caslon började 1716 omgravera Elzevirs antiqva, med bibehållande af
dess klara snitt, men gjorde den bredare och rundare. Denna stil
bibehölls till 1725, då den omarbetades till modernare antiqva. 1843 göt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>