Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Caslon på Whittinghams begäran med de gamla matriserna en corpusstil,
hvilken begagnades till tryckning af »The Diary of Lady Willoughby».
Då denna stil blef tryckt med nyare tidens bättre materiel, fann man
att den betydligt öfverträffade det forna trycket, och härmed var början
gjord till mediævalstilens återinförande. Caslon graverade snart en
moderniserad serie och förblef ensam om denna stil till 1855, men
derefter spridde den sig hastigt. Till Tyskland infördes den af Genzsch
& Heyse, och från dem kom den äfven till Sverige. — 1756
uppträdde John Baskerville med nya och smakfulla antiqvatyper med högt
och smalt snitt. Detta snitt tilltalade dock icke engelsmännen, utan
de föredrogo, såsom ännu i dag, Caslons bredare typsnitt. Efter Baskervilles
död köptes hans stilar af Beaumarchais i Paris, der hans typsnitt
redan hade upptagits af François Ambroise Dipot.14 Didot riktade
boktryckeriet med en stor mängd nya vackra typer, utmärkta för finhet
och skärpa. Firmin Dipot, den förres son, utrustad med lika stor
uppfinningsförmåga och smak som fadern, verkade i samma riktning och
gjorde sig högt förtjent inom konstens alla grenar. Han uppfann den
franska skrifstilen med lutande kägel184 och fullkomnade Baskervilles
antiqva efter mönstret af de aldinska trycken. I Frankrike märkas under
denna tid dessutom Claude Garamond, Guillaume la Bée och Pierre
Hautin, alla tre förbättrare af antiqvan och den förstnämnde äfven af
grekiskan. Robert Granjon i Lyon införde de ännu i Frankrike
begagnade »lettres de la civilité» och 1558 den efter honom uppkallade
Granjonska skrifstilen, hvilken i Antwerpen genom Mattheus Mesens,
1582, och i Haag genom Albrecht Hendricxe, 1586, fann efterföljare,
men icke vidare utbredning. Bland Frankrikes senare mest framstående
gravörer och stilgjutare äro Louis Bénoît Perrin (f. 1799, d. 1865),
som bl. a. 1846 förbättrade augustinerstilen (en efterhärmning af
inskrifter å romerska monument från kejsar Augusti tid) och elzevirstilen;
samt Charles Derriey (f. 1808, d. 1877), hvars namn är nära
förbundet med utvecklingen af den ornamentala typografien under
nittonde århundradet.
De tyska stilgjutarne hafva företrädesvis antagit engelska mönster
för sin antiqvastil, och här var det först Carl Christofer Tauchnitz
(f. 1761, d. 1836) i Leipzig, som tillegnadc sig de i utlandet gjorda
framstegen och införde bruket af de der förbättrade latinska typerna.
I Amerika inrättades det första stilgjuteriet på 1730-talet af
Christopher Saur eller Sower, som i Germantown göt frakturstilar.
Abel Buell följde derefter och göt antiqva i Connecticut. A. Binny
i Filadelfia var dock den som inrättade det första egentliga stilgjuteriet
1796—1819; hans stilgjuteri öfvertogs af Johnson och sedan af den
bekanta lirman MacKellar, Smiths & Jordan.
137
I Sverige inrättades det första stilgjuteriet af k. boktryckaren
Peter Momma 1739, hvilket till 1750 förestods af Matthias Holmerus,
som på Mommas begäran inlärt konsten i utlandet. Det innehades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
