45 (Handbok i boktryckarekonsten)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sedan af boktryckaren A. J. Nordström och öfvertogs omkring år 1800
af boktryckaren Marqvardt, hvarefter det inköptes af N. M. Lindh i
Örebro. Det är nu nedlagdt. Omkring 1817 införskref boktryckaren
i Stockholm J. P. Lindh matriser till nyare stilsorter, deribland Didots
antiqvastilar, och grundlade ett stilgjuteri i större skala, som förestods
af stilgjutaren C. M. Rus från Köbenhavn. Lindh afled 1821 och
stilgjuteriet inköptes af öfverdirektören P. A. Norstedt. Firman P. A.
Norstedt & Söner²⁴ fullföljde det med kraft och ospard möda, och
redan 1845 drefs af dem tillverkningen med fyra maskiner; nu sysselsättas
der nio. 1837 anlades två andra stilgjuterier, det ena af
boktryckaren F. Berling i Lund, det andra af L. J. Hierta i Stockholm,
båda förenade med stereotypgjuterier. Det senare öfvergick 1847
genom köp till P. A. Norstedt & Söner. Föreståndaren för denna
firmas gjuteri M. C. Rus upphörde i följd af sjuklighet med sin
befattning 1849 och efterträddes af Thomas Ebbesen, hvilken nedlagt
mycken förtjenst om stilgjuteriets utveckling i Sverige och genom stor
noggrannhet betydligt bidragit till detta gjuteris framgång. I
Stockholm anlade J. & A. Rus 1850 ett stilgjuteri, som 1877 såldes dels
till A. L. Norman i Stockholm (för eget behof) och dels till M. J.
Jacobsen i Kristiania. Vid Centraltryckeriets anläggning 1874
inrättades der äfven stilgjuteri, men hufvudsakligen för eget behof.

STILGJUTNINGEN.

——

Stilen och dess beskaffenhet.

138

Boktryckstyperna, stilarne, äro fyrsidiga, med ytorna stående
vinkelrätt mot hvarandra. Hvarje typ representerar i regeln blott ett
skriftecken; dock gjutas några tillsammans, ligaturer, såsom i antiqva

ff fi fl (ffi ffl)

och i fraktur

ch ck ff fi fl ll ſi ſk ſl ſz ſſ ſt tz

²⁴⁹. Hvarje brödstil¹⁵³ innehåller stora bokstäfver, versaler (VERSALER VERSALER

), små, gemena (gemena gemena

), siffror och skiljetecken:

punkt (.), komma (,), devis (-), kolon (:),
semikolon (;), utropstecken (!), frågetecken (?), parentes (( )), klammer
eller hakar ([ ]), apostrof (’), citations- eller anföringstecken (” ”),
gåsögon (» »), stjerna (*), paragraf (§), kors (†) och minus (—),

samt i fraktur rundt r (

), som stundom begagnas till sammans med c för att beteckna etcetera (

I antiqva tillkommer dessutom kapitäler
(kapitäler), hvilka hafva samma form som versalerna, men storlek som de
gemena bokstäfverna.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 14 14:34:29 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/njgboktr/0056.html

		Handbok i boktryckarekonsten / 45 (1881) Author: Johan Gabriel Nordin - Tema: Printing and typography Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|