Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sättning af kartor.
De första försöken att framställa kartor medelst boktryck gjordes 341
af Konrad Swkynhei^m, som kort efter boktryckarekonstens
uppfinning-försökte $tt trycka kartorna till den af Ptolemeus år 1478 utarbetade
latinska kosmografien, dock icke med rörliga typer utafn med
metallplåtar, på hvilka bokstäfverna voro inslagna med stampar samt öfriga
tecken och figurer inristade. Leonard Hol i Ulm lät von Arnsheim
i trä utföra kartorna till samma verk, hvilket han utgaf år 1482. Men
blott figurerna framstäldes i trä och hål gjordes, i hvilka man sedan
insatte namnen med vanliga typer; kartorna blefvo visserligen läsliga,
men erhöllo dock ett högst sällsamt utseende. På samma sätt är äfven
den folioupplaga af Ptolemeus tryckt, som utkom år 1511 (Venedig,
Jakob Pet. de Leuccho). Sedermera måste kartor under lång tid
framställas med grafstickel i trä eller koppar.
De första försöken, att på typografisk väg sätta och trycka kartor
gjordes nästan samtidigt åren 1770—1775 på tvänne olika orter,
nämligen af stilgjutaren Wilhelm Haas i Basel, hvilken erhållit idéen dertilT
af hof diakonus Preuschen i Carlsruhe, samt af J. G. I. Breitkopf i
Leipzig. Båda gjorde i särskilda skrifter anspråk på äran af
uppfinningen. Haas bekantgjorde först sitt försök. Breitkopf bevisade dock
att han redan sedan tolf år tillbaka sysselsatt sig med typometrien
(namnet »typometri» härstammar från diakonus Preuschen, som först
hade kallat sin metod »ingenieurie d’estampes»), men afsigtligt
hemlighållit detta, enär han icke var nöjd med de vunna resultaten. I följd
af det otillfredsställande resultat som erhölls af deras bemödanden att
sätta kartor, för hvilka försök den förre valde kantonen Basel, den
senare trakten omkring Leipzig, fortsattes icke de mödosamma och
dyrbara försöken*, och idéen synes för lång tid ha råkat i glömska, ända
till dess den med alla tekniska hjelpmedel utrustade boktryckarefirman
Didot i Paris, isynnerhet Firmin Didot, äfven försökte saken under
åren 1820—1830 och för ändamålet använde stora summor, men de
synas lika litet ha kommit till något gynnsamt resultat; åtminstone
förspordes ingenting om saken, och vid industriutställningarne i Paris
1835 och 1839 förevisades heller ingenting i denna väg. Några
typo-metriska försök ha äfven blifvit gjorda af boktryckaren Wegener Jun.
i Berlin, hvaröfver general Menu von Minutoli meddelat en resumé i
militärsällskapets i Berlin tidskrift, band I sid. 146. Ar 1832 utgaf
Georg Bauerkeller i Frankfurt a. M. flera kartor, som blifvit utförda
medelst bok- och stentryck i förening, hvilket sätt redan förut med
framgång blifvit försökt i Paris, och 1840 erhöllo Bauerkeller & C:o
i Paris patent på en metod att trycka geografiska kartor i upphöjdt
tryck. Slutligen framträdde Raffelsperger, som redan länge, utan att
känna något om de tidigare försöken, sysselsatt sig med tanken på att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
