Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
punkturer. Punkturer finnas af fyra slag: enkla, fjäder-, klister- och
steg-punkturer. De båda förstnämnda äro af jern, omkring 1 mm. tjocka
och 1 cm. breda, med utseende som fig. 44 visar. Längden varierar
efter behof. Den ena ändan bildar en 5—6 cm. lång gaffel och å
motsatta ändan sitter en spets af ungefär 1 cm. längd.402
Fjäderpunkturerna skilja sig från de enkla derigenom att vid
gaffeln är fastsatt en stål- eller messingsfjäder, som räcker ut öfver
spetsen, med hål för denna, och som regleras medelst en
skjutbar hylsa. Fjädern tjenar till att, sedan spetsen stuckit
hål i arket, skjuta detta af spetsen, och begagnas derför
endast vid tryckningen af första sidan, sköntrycket. Vid
tryckningen af arkets andra sida, widertrycket (af tyska
wider, emot), behöfves hela spetsen för att qvarhålla
arket, hvarför fjädern då nedhålles af hylsan, som derför
skjutes närmare spetsen; eller också begagnas enkla
punk-turer (utan fjäder). Klisterpunkturer bestå af en tunn
fyrkantig eller rund jernskifva med deri fäst spets. Dessa klistras
fast i däckeln, och begagnas endast då vanliga punkturer icke kunna
användas.
Punkturerna äro, såsom of van nämnts, af sedda för att, då ett ark
skall tryckas på båda sidor, tjena som riktpunkter för att trycket å
ömse sidor skall komma riktigt rätt på hvartannat, »slå på». Då arket
tryckes å första sidan, göra punkturspetsarne hvar sitt hål, punkturhål,
i arket, och då tryckningen sker å andra sidan inpassas spetsarne i
dessa hål, hvarigenom arket får sitt bestämda läge.°
Punkturerna fastsättas medelst punkturskrufvar (fig. 44), som gå
igenom de i däckelramen befintliga aflånga hålen. Punkturernas läge
beror på formens beskaffenhet, och regleras dels genom de aflånga
hålen, dels genom punkturernas olika längd. Punkturspetsarne placeras
vanligen midt i midtelsteget, men å duodesformar i afskärningssteget.
Inriktningen sker genom att man tager ett aftryck af formen å
insticks-arket; härå af mäter man vid formens yttersidor med passare midten
af steget, drager en rät linie genom dessa afmätta punkter och å denna
linie passas noga punkturspetsarne. Om dessa komma något mer eller
mindre nära papperets kant inverkar ingenting, blott de ej komma så
långt ut, att icke papperet kan göra nog motstånd för att hålet skall
kunna stickas deri.
Då punkturerna äro fastsatta, efterser man att spetsarne icke tryckas
ner i formatsteg; skulle detta vara fallet, omflyttar man stegen, så att
en liten öppning bildas för spetsen.
* I början begagnade man fyra punkturer, en i hvartdera hörnet» Platsen
för begynnelsebokstäfverna var i formen utfyld med utslutning. Sedan
textformen var tryckt, insattes bokstafven, som vanligen trycktes med röd färg,
och höjdes något öfver stilhöjden, hvarefter en ny remmika utskärs och
bokstafven trycktes.
»ti-0
Fig. 44.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
