Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minnessång ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OlTHOWA.
éanl, ack! när stormen stammen bryter,
Blomman boj er ock sin hjessa ner;
Fast med döden i sitt spär den ryter,
Din Oithona ej om misskund ber.
Först med Dig i högens trånga kammar
Bäddad, slockna skall den eld, som flammar
I mitt bröst för Mornis ädle Son.
BÖlja famnar bölja ofver hafven,
Och jag skulle klagande på grafven
Ensam vekligt se Dunrommaths hån?
Nej! mig^.jorden i ditt sköt må linda,
Bröst mot bröst sin tro med tro förbinda!
O! hvi var du fjerran från Oithona,
Då hon ’satt, vid ömma fåglars ljud,
Sent på qvällen under ekens krona,
Såg, hur’.Natten tog sin stjerneskrud?
Hastigt dessa milda toner stördes
Af ett vapengny, som nära hördes —
I min själ ett hopp då tände sig:
Arma bruden om din ankomst drömde,
Fruktan, farans svaga värn, jag glömde,
Ilande att återmöta dig.
Svekfull slöja höljde.vida nejden,
Der Dunrommath smög till lömska, fejden.
Och han kom ; hans blick i vilda ligor
Hvälfde sig; hans svärd var sköljdt af blod,
Som i purpur stänkte gräsets vågor
Der mitt folk beseglade sitt mod,
Fallande i grymma vapendansen,
För Dunrommaths hugg’! Den tonga lansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
