Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den sköna Cunnigunda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Ockst har da bUffU gpiptl, fedip den
ti-den” r— en ipiif, ^ ”och derföre synes
di g lifvet tå glädjelwt”
Imellertid hade en åldrig pelgrira inkwnmit
i deras rum: han helsade vanligt, latte sig, med
ett barn i sitt skote , vid eldstaden, pch började,
med en gorglig, dock be&aglig rö*t, sjunga:
”Marmor-åder, stel och kall,
Tina opp Vid tårars svällt —
Vjfrm d’g rid mitt hjerta,
Vakna opp, iill smäjta,
Vyssad på min arm!
9 Ränn, hor* lifvet glöder
Oph på jordep blöder
Inom sorgen» barqi!
Mi en själ dig himlen gifva,
Som Gods tanka underbar,
Och din blick for Ijnset lifva,
Som en stjernas bliclc »I klar!
Bianåov-åder, stel ech Ml,
’fina opp vid tårars »vall!“
Na nalkades den gamle Fram och spérde:
”Det måste visst vara< ditt barnbarn, stackars
Pelgrim?»
"Nej!” svarade denne —- ”en gång, när
dessa ögm öppna sig och smile åt mig, då först
’skali mitt hjerta klappa, som en ny pulsåder i
skapelsen***
”Hanar vansinnig,” — hvigkidpq}la,
flyende nr rummet; — ”se, h«ra fcwBtfkt ha» 4tirw
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
