Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fiRfifiLMVS GUDAR.
(Efter Schiller.)
Då än Er den sköna verlden lydde,
Ledd vid glädjens lätta rosenband,
Festens rökverk edra altar prydde,
Sköna väsen utur Diktens land!
Då er dyrkan blott var jordens stämpel,
Annorlunda var det då — o ja!
Då med blommor kransades ditt tempel,
Venus Amathusia!
Och då Diktens klara rosenslöja
Trollande kring sanningen sig slöt,
Känslor kändes, som vi aldrig röja,
Lif och anda verlden genomflöt:
Kärlek tände hos natur’n det höga,
För att famna henne se*n som brud.
Allt för menniskans invigda Öga,
Röjde spåren af en Gud.
Kring det hvalf, der nu vår vishets lära
Ser ett eldklot mäta våra dar,
Körde då med majestät och ära
Helios sin sköna, gyllne char. i
- ––––––––––––––––––––––––-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
