Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
?
i
Förnedrad, när du älskades af mig,
Som tänkte, att din skönliet var en kyrka,
Der blott monarker hade lof att dyrka:
Gå, säg din broder, att i denna stund,
Till trotts af alla lidandens förbund,
HvarfÖr ett vanligt hjerta måste brista,
Af år, af sorger, kanske ock en gnista
Af det hans högmod har tillräknat mig,
Jag än af all min själ tillbeder dig:
Och lägg dertill, att, när palatsen ramla,
Som nu till dans och fröjd hans skaror samla,
Och staden står på prakt och minnen tom,
Skall detta ställe bli en helgedom.
Och dig — när skönhetens och bördens dager
Förbleknat, som dig jordens hyllning gaf,
Dig hälften skänker jag utaf den lager,
Som sprida skall sin skugga på min graf.
Ej någon makt, ej sjelfva dödens vilja
Kan våra namn ifrån h var andra skilja.
O Leonora! liksom jag var din,
Fastän för sent, du blifver äfven min.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
