Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
f
Men om jag afven tusen marter led,
Och sorgens mask sög ut hvar droppe saft
Uti mitt väsens blomma, vill jag dock
Se ut som vore jag en glädjens gunstling.
Om någon gång min känsla hemligt gråter,
Ett evigt löje sväfve kring min mun,
Och oförvissneliga blommor blomstre
Uppå min Hnd! Odödlig ungdom gjute
Sitt rosensken kring mina friska lemmar,
Att de som fjettrat mig, må tro och frukta,
Att i ett paradis de satt sin Ros,
Missunna mig min bojas salighet,
Och drifva mig med svärd ur dessa murar
I rymden ut till friheten och ljuset!
O ja! mitt fängelse ett Eden är,
Ett nattligt Eden under månens strålar.
Den sköna hy dias Bild, som tiden grymt
Vill bleka ur, tnen icke kan — Min Cittra,
Och denna Krans, som vissnat såsom krans,
Men såsom Minne grönskar frisk ännu:
Se, dessa Tre mitt fängelse förvandla
Till en elysisk verld med träd och blommor.
Ack! såg en blick af Lydia blott hitin,
Fick hon blott se, hur väl jag Kransen vårdar,
Fick Cittran klinga hennes namn för Henne:
Då blef mitt fängelse i samma stund
Ett morgonsolens Paradis — en himmel.
3
n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
