Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
®SWk-
?
w
––––––––––––––––––––––––––
Men Diktens lampa är ej nederbrunnen,
Fastän bon bär ej flera strålar ger.
Min ande flyr från menskor, som mig hata,
Till sitt »Gerusalemme liberata,»
Italien! krona bland Naturens under,
Du, som med dina floders silfverfall,
Din blåa himmel, dina rika lunder *
Så ofta lifvat mina känslors svall!
Här, i den lugnaste af mina stunder,
Jag älskar dig, och jag förgäta skall
Att dina lagrar nu beskugga slafvar,
Och Lazaroner trampa Bruters grafvar.
O! Kom, som fordom stiftat verlden lagar,
Och än uti ditt intet allt förmår!
Gudomliga Ruin der Minnet klagar!
Du verldens Colisé, som vördad står,
Och kring hvars mur, i fallna slägters dagar,
En yppig blomsterranka konsten slår.
Du än ej glömt förglömda faders lära:
Du kallat mig till lagerkronans ära.
Ren Graziers händer lagerkronan vira,
Högt i min aning dyrkad, ej begärd.
Men se! den hjessa, som hon ämnar sira,
Blir först i döden hennes prydnad värd.
Hvem vet om ej, då de min högtid fira,
På samma gång den fröjd blir mig beskärd,
Att hölj dt af lof, mitt namn kring verlden ilar,
Min sång förtjusar — och mitt hjerta hvilar?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>