Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-**
Och när han red igenom den,
Han, som ett ljud af bÖneklockor än,
De orden i sitt Öra klinga hörde:
»Den andligt rider vägen fram,
»För hem i huset rikedom;
»Den verldsligt ridande får skam,
»Och kommer hem med pungen tom,» —
Den unga Capucinerns hjerta
Blef lättare likväl, hvart Ögonblick ;
Försakelsens och klostertvångets smärta
Utur hans minne småningom förgick.
Han brann af längtan att få njuta
Den enda dag, han rådde om.
Han hörde Nöjet ropa: »Kom!.
Uti min famn jag dig vill sluta.»
Det lät förföriskt, och så gladt.
Att blodet i hans ådror spratt^
Men Nöjets röst ej mäktar hämma
Det echo efter Priorns stämma,
Som mäktigt än i örat ljöd,
Och stillhet åt hans känslor böd.
Vår Placido igenom staden
Så visligt som ett helgon red.
Af Hökare den långa raden
Han helsar på. Mot ett »Guds Fred!»
Och en pris snus ur koppardosan.*
Han far, i bodar och på torg,
Guds gåfvor nog uti sin korg.
Än styr han sjelf, än styr hans åsna kosan;
J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
