Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När han vill hit, och hon vill dit,
Han gör förgäfves all sin flit,
Att hennes treska hufvud vända.
Har hjelpa inga goda ord,
Ej rapp på öron eller ända.
Hon obeveklig är: hon är förgjord.
Att boner till en bo^vägg stamma
Är fåfängt: till en åsna likaså:
Och att en åsna piska på,
Och slå på träd är just detsamma*
Går någon menniska bredvid,
Och henne jemt vid näsan leder,
Då börjar åsnan aldrig strid!
Hon går i eld, i värsta afgrund neder;
Ty så är Åsnans karakter.
Som dagen just en Onsdag är,
Och mycket folk sig då församlar
Uppå Navona’s stora torg:
Som myror, en om annan famlar,
Och platsen syns en enda korg
Af fåglar, blommor, fisk och frukter,
Sallat och kol från Canaans land,
Och man blir hufvudyr ibland
Af grymma skrik och sköna lukter: —
Så råkar Placido, vår vän,
På torget i en faslig trängsel.
Han frestar stiga af: han frestar — men
Han kommer icke ur sitt fängsel;
Ty korgarna omkring hans ben,
Med deras innehåll, förblifva
»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
