Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under vandringen i Diktens’ lundcr,
Der så mången gång du lifvat mig ,
Må de skönaste bland dina under
At min tafia låna sig.
Ford af raska vindar öfver vågen,
Seglam ut i rymden sig beger.
Blåa vattnen, blåa himlabågen
Äro snart det enda, som han ser.
Oupphörligt bortåt vimpeln pekar,
Frisk är farten, seglaren förnöjd
Ser Najaderna i yra lekar
Dansa kring sin köl med fröjd.
Intet band hans djerfva tanke stänger,
Hoppet lefver i foryngradt skick,
Och den ena taflan undantränger
Fort den andra för hans inre blick.
Intet ledigt ögonblick han glömmer
Måla yppigt ut sin äras glans:
Om den nya verlden blott han drömmer!
All dess herlighet är hans.
Liksom Jason• är han viss att göra
Underverk uppå den sökta strand,
Och det gyllne skinnet skall han föra
Såsom byte till sitt fosterland.
Stormarna han lyckligt öfvervinner,
Hjeltemodigt alla mödor tål,
Och emellan klippor snart han hinner
Resans afundsvärda mål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
