Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men Neapels djerfve Konung och den ädle Prins Eugéne
In i riddarsalen störta, falla ned vid Kejsarens knän.
I besvärjelser, i böner deras trohet yttrar sig:
»Döden hotar: — Kremlin brinner — Herre! rädda dig!»
Med ett oförändradt anlet Verldsbeherrskarn kring sig såg.
Lugn på höga pannan rådde: eld i djupa ögat låg.
Mildt han sade: »Vapenbröder! än är faran ej så stor;
Lika säker, som i Louvren, jag på Kremlin bor.»
Han stod upp och gick till fönstret, lade stum derpå sin
hand:
Rutorna af hetta skälfde, het var muren som en brand.
Då tog Hjelten svärdet neder: hatten han i handen fick,
Sade: »Det är tid» — och långsamt ut ur borgen gick.
Och hans Furstar honom följde; — men i porten hvil-
ken syn!
Eld var ofvan, eld var nedan, eld från jorden upp till
skyn.
Hvilken känsla! Jorden brände, luften brände, blodigt
röd:
Hvarje andedrag gaf döden, hvarje steg en död.
Hungriga och snikna lågor höllo trogen vakt omkring;
. Rundt om hela vida borgen slogo de en ryslig ring,
Nitiskt trängande hvarandra, ilsket bitande hvarann,
Täfiande att först få sluka tidens störste man. jL
&
t****–––––––––––––––––––––––––––
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
