Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<*«#
r Lugn Napoleon då sluter Vapenbrodren till sitt bröst: — ^
Som en sång om seger ljuder än bland flammorna hans
rost:
»Vi ha stridt och segrat samman» du och jag — och jag
och du;
Låtom oss med samma styrka dö tillsammans nu!»
Se, då trädde der ur hvalfvet sakta fram en reslig man*
Hälften af sitt bleka anlet uti manteln höljde han.
Blott en eldröd fjäder prydde sobelbrämet på hans hatt}
Ögat som en åskeld blänkte i en molnfull natt.
Mannen sade: »Kejsarkonung: denna natt du icke dör.
Följ mig! följen dit jag leder! Jag ur branden eder för.» —»
Så med höjda armar väldigt han en öppen bana bröt
Genom elden, som bakefter åter sammanflöt.
Och de följde, och de hörde pelares och bjelkars brak.
Lågor bredde sig till matta, lågor hvälfde sig till tak;
Men ledsagaren var säker. Kejsarn snart, till härens fröjd,
Stod, med sina kämpar räddad, på en el dfri höjd.
»Ädle främling!» så han talte, »modigt har du räddat mig.
Säg ditt namn och nämn din boning; kejserligt jag
lönar dig.» —
Men den obekante sade: »Jag din onda Genius är:
För min möda är jag lönad. Intet jag begär.
i m
L.
Du har strålat öfver verlden som en praktfull meteor;
Mer än Augustus lycklig, mer än Caesar var du stor.
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
