Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P M
;_ <***#
Mer än menniskan bör veta om sig sjelf, du redan vet, f
Och du tror dig re’n kanhända en gudomlighet.
Tro dock ej, jag dig förunnar, att i segrens äreskrud
Upp till stjernerymden sväfva genom lågor, som en Gud!
Nej!. din lyckas granna blommor vill jag blad för blad
förströ.
Du ar menska; du skall falla. Sedan må du dö*» —
Han försvann. Nu Kejsarn svängde sig uppå en
stridshäst opp,
Ville störta sig i elden — men han hejdade sitt lopp;
Ty en syn af nya segrar och af friska lagrar slog
Med fortrollningssken hans öga, och hans själ bedrog.
Nu rann solen opp, och Kejsarn hastigt mot Petrowsky red.
Andens bild och varning sänktes snart i glömskans
mörker ned.
Samma Ande honom frälste, om man ryktets röst får tro,
När han för den sista gången Wed vid Waterloo.
i *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
