Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Grunda Frihetens och Fridens tempel
»Der som nattens Molochsbyggnad stod.
»Gud! som svarta och som hvita dyrka,
»Gif åt löftet vigt , åt hjertat styrka
»Och fullbordan åt min anings dröm.
»Låt min hand de lidande förlossa,
»Mörkrets tunga afgrundskedja krossa,
»Eller mig till kedjan döm!»
Och så stod han upp och tog vid handen
Panah, klädd i mörkrets färg, men skon,
Mezurados Furste, som ur banden’
Han förlöst med guld och ej med bön.
Liksom Dagens Gud med strålar höljer
Nattens Genius, som dess ledning följer,
Och i ögat morgonstjernan bär:
Så han ynglingen med vishet lärde
Kanna menskans pligt och menskans varde,
Och hvad Ljus och Frihet är.
När han se’n till Albion återvände,
Och de trycktas klagan förde dit,
O! jag ville känna hvad han kände,
Brinnande af mod och full af nit!
O! jag ser hur han, i enkla kläder,
Infor Brittens Parlament framträder
I sin skona, manliga gestalt.
Med hvar blick han der ett hjerta vinner,
Hvarje ord ifrån hans läppar finner
Nya segrar öfver allt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>