Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ensam är med. saknaden och nöden
T sin faders fosterbygd.
Yäl blef Aiistides öfvergifven
Af ett älskadt, otacksamt Athén;
Domlöst dömd, förlåtande och ren.
Men när dödens krans hans verk belönat,
Och hans ande Elysén förskönat,
Saknaden hans äreminne skref.
Staten, ångerfull, till plikt sig dömde»
I välgerningar sin villa gömde,
Och hans döttrars moder blef.
Dottern af en ärans man i Norden
Må ej, sökande ett huldt försvar,
Vandra med vår skam utöfver jorden,
Hvilkens stolthet hennes Fader var.
Svear! återköpom rättigheten
Till ett namn, så kärt för menskligheten,
Med de offer, som dess arfving får!
Se*n vårt fröjdrop må till Gallien ila,
Der bland myrtnar hans reliker hvila:
»Han är Svensk — och han är vår.»
Från sin ärfda jord han gick fordrifven,
i
te
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
