- Project Runeberg -  Samlade dikter / Del 2 /
297

(1839-1841) [MARC] Author: Karl August Nicander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

¥

Det bästa jag äger, jag gerna dig ger: ‘

En sång, som är skön, och jag kån icke mer.

Karin.

Att stjäla ifrån mig hvar bit af mitt hjerta —
Jag.

Än är det ej borta; jag hör huur det slår.

Karin.

Och så med en sång vilja muta min smärta —
Du Klia bedragare! ack jag förstår.

Så — ät utur korgen och drick ur min kruka
-Se skälmen, han äter — det kallar jag sluka.
Hur lent är ditt hår! hvad ditt Öga är blått!

Jag sade dig ju, att det smakade godt.

Jag.

Tack nu för din mat; ty nu vill jag ej mera;
Jag kan ju ej ge dig så mycket igen.

Karin»

Jag beder min Herre att icke krusera,

Om blott han vill bli min utkorade vän,

Och så, som jag älskar, mig älska tillbaka,

Och blifva min älskling och blifva min maka.
Du ser, att jag klädt mig i krona och skrud:

Nu skola vi vara som brudgum och brud.

Orm! slingra dig lagom, du hala, du milda —*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nkasamdikt/2/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free