Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runesvärdet och Den förste Riddaren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
&
P Yår kärleks rosenband ha sönderbitit
Och våra hjertan från hvarandra slitit.
Jag kom, och såg min gamla fader slagen
På jorden ligga — ulfvarna omkring —
Hans armar bundne, han i stoftet dragen,
Mot deras våld förmådde ingen ting.
Den arme gubben, utaf harm betagen,
Sig hvälfde såsom Tidens orm i ring.
För det han ej för korset ville niga,
Hans lif de ville — men nu må jag tiga.
Hör, Hulda! du har älskat Alrik illa,
Som mera älskat detta röfvarband.
Låt ej din ifver hjertats röst förvilla,
Släck endast fort min väntans heta brand f
Jag kom och såg^ ej tid var att förspilla:
Men hämden icke dör, fastän han hvilar,
Och i mitt hjerta växa fort dess pilar.
Och hämden blir, att rifva bort den lilja
Som troget uppväxt vid ditt eget bröst,
Att från din famn dess späda stengel skilja,
Och kasta henne ut i storm och höst:
Är det ej så?
Huldai.
Alrilz
Jag slog, jag dref dem bort med jern i hand.
Hulda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
