Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runesvärdet och Den förste Riddaren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu vill jag hos Kung Olof så bedrifva,
Att han med sina munkar och de andra,
Som nya läran här med tro anammat,
Till nästa ting må stämmas infor folket:
Då vilje vi de arga männer tvinga
Att fly ur*staden och ur hela landet, *
Att sina kyrkor rifva, eller dräpas.
(En del af folket skingrar sig åt olika håll/
bland de stillastående höres ett starkt mummel.)
J knoten så, mitt tal lär éj behaga.
Ja! duger icke Folkes råd för eder,
Så väljen eder då en bättre Lagman,
Som mera smeker edra vilda lustar,
Som låter eder fritt er sjelfva glömma.
Jag tror, att hämden sjelf bör helig vara,
Att mord och hämd ej alltid är detsamma;
Jag tror att säkrare vi målet hinna
Med lugnets styrka, än med hettans irrbloss.
Dock vill jag stafven villigt* nederlägga,
Om Folket tycker, att jag illa råder,
Och lemna domarsätet, der jag suttit
I många år, och fört Allmogens talan
På svåra ting, för trenne Sveakungar.
Med gullvigt ej jag mina ord kan väga,
Blott rent och oförställdt min mening säga;
Men hvad jag talat ut med redligt mod,
Jag gerna vill besegla med mitt blod.
^itt råd är godt: fast långsamt, är det säkert.
Oldur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
