Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runesvärdet och Den förste Riddaren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som gjuta fruktbarhet i äng och dfd,;
Och af den dimma, deri jag förvandlas,
Skall rinna merg i fosterjordens barm.
Din hjelteson, den härliga, den unga,
Skall i sin faders fotspår värdigt träda.
På honom hvilar hela landets hopp:
Han är vår käcka ungdoms dyra krona.
Med honom äge vi vår seger gifven;
Ty ingen nyhetslära rotas kan,
Då ungdomsslägtet stöter den ifrån sig.
Men om med makt den allt ungdomligt fattar:
Om sjelf den lif och friskhet inne äger;
Förgäfves sträfya då de* gamla männer,
Att bygga dammar för dess klara flod:
Hon bryter banden, öfyersvämmar jordeq.
Jag mins den tid, då Oldur var för Alrik
Ett heligt efterdöme, värdt att följas;
Då årens vishet öfvade sin makt
På gossens öppna, men dock stora, hjerta.
Allt mer han växer nu ifrån si,n fader:
Han går sin egen väg, och jag går min.
Väl oss om våra banor sammanstöta,
Förrän den ena förbi målet irrat!
Så skall ock jag af tidens brand, upplösas,
Folke.
Oldur.
Folke.
Du talar annorlunda nu än förr,
Och mycket vigtigt lärer förelupit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
