Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Orleanska Jungfrun ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
f-
i
CarL
Mitt tvifvel lösen npp och min förundran!
Säg, hvad betyder detta stumma alfvar?
Hvad verkade en sådan vexling?
Erkebiskoperl {forer fram Riddåren
till konungen).
Tala!
Raoul,
Min Kung! vi hade samlat sexton fanor
Lothringiskt folk, att stöta till din här,
Och Riddar Baudricour från Yaucouleurs
Var vår anförare. Då nu vi kommit
På höjderna vid Vermanton, och stego
I dalen ned, som vattnas af Yonne,
Stod fienden framför oss re*n på fältet,
Och blanka vapen blixtrade bakom oss.
Kringslutne voro vi af tvenne härar:
Der fanns ej hopp att segra eller fly,
Och modet sönk hos dem, som tapprast voro,
Och allt, förtviflande, vill sträcka vapen.
Då Cheferne tillsamman sökte råd,
Och funno intet — se! då ställde sig
Ett sällsamt under fram för våra ögon;
Ty utur skogens djup så plötsligt trädde
En Jungfru fram, med hjelm uppå sitt hufvud,
Liksom en krigsgudinna, både skön
Och fruktansvärd att skåda. Kring dess skullror
I gyllne lockar håret föll: en himmelsk,
Odödlig glans omstrålade den höga,
Nar hon sin stämma höjde upp och talte:
i
at**.–––––––––:––––––––––––––––––––––-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
