Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Orleanska Jungfrun ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’***
»Friskt mod! mot fienderna fram, J Franker!
Och vore de än fler än sandens korn
I hafvet, Gud och Jungfrun för er an.»
Och hastigt ryckte hon den höga fanan
Från den, som henne bar, och så i spetsen
För hären träder hon med ädel djerfhet.
Yi, undrande, emot vår vilja, följa,
Och rakt på fienden vi storma löst.
Han, slagen som af åskan, stilla står,
Med öppen blick begapande det under,
Som för hans häpna Ögon visar sig,
Dock hastigt, som af Herrans gissel jagad,
Han vänder sig förfärad om, och flyr:
Och hela hären kastar från sig svärd
Och sköld och allt — och sprides ut kring fältet.
Der hjelper ej command<» eller rop:
Man ser sig icke om: af fruktan sanslös
Sig störtar häst och karl i flodens bädd,
Och utan motstånd låter sig förgöras:
Det strides icke mer, det slagtas blott.
Tvåtusen fiender betäckte fältet,
Förutan dem, som floden slukat upp,
Och ingen man förlorades af våra.
Carl.
Förunderligt, vid Gud! högst underbart!
Sorel.
Och detta under har en Jungfru gjort?
Hvar kom hon från? Hvem är hon?
Raoul.
Hvem hon är,
i
Yill hon for Kungen ensam uppenbara.
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
