Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Orleanska Jungfrun ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^ Min systerliga Land, jag vill dig rädda
Och på vår rena sida draga dig.
För Frankrike är himlen, och dess englar —
Du ser dem ej — de kämpa för vår konung.
De äro alla smyckade med liljor,
Och hvit, som denna fana, är vår sak:
Dén rena Jungfrun är dess sinnebild.
Philip.
Förledande är lögnens snöda språk,
Och hennes tal är såsom barnets joller.
När onda andar förestafva orden,
Man tror dem från oskyldighetens mun.
Jag vill ej mera höra; brukom svärden!
Mitt öra förr mig sviker, än min arm.
Johanna.
Du nämner mig en hexa, skyller mig
För afgrundskonster. — Är att stifta frid
Och att försona hat, en afgrundskonst?
Är endrägt då ett underjordens foster?
Hvad är oskyldigt, menskligt godt och heligt
Om icke striden för sitt fosterland?
När råkade naturen med sig sjelf
I sådan strid, att himlen öfvergifyer
En rättvis sak, och djeflar den beskydda?
Men om nu hvad jag säger dig, är godt,
Hvar tog jag det ifrån, om ej från himlen?
Hvem skulle väl bland mina får på marken
Trädt fram att viga in en barnslig tärna
I kungars värf och statens hemligheter?
För hoga Furstar har jag aldrig stått:
l**-
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
