Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Röfvarbandet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
?
Maximilian (med häftighet).
. Frans! Frans! hvad säger du? Vill du, att jag skall
förbanna min egen son?
Frans.
Nej! nej! inte så. Nej! Er son skall ni icke
förbanna. Hvem förstår ni under namnet af er son? Den,
som ni skänkt lifvet, om han än gör sig all upptänklig
möda att förkorta edert?
Maximilian.
Ett vanartadt barn; — men ack! likväl mitt barn
7- mitt barn ändå.
Frans,
Ett kostligt, ett det allrasötaste barn, hvars eviga
studium är, att icke ha någon far! O ! att ni lärde er
begripa det! Att fjellen fölle från edra ögon! Men eder
eftergifvenhet skall ganska bestämdt förhärda honom i
hans liderlighet, och hvarje edert uppskof gifva honom
ett privilegium att synda. Ni kan väl afleda
förbannelsen från hans hufvud, men på ert eget hufvud skall
den falla med förskräckelse.
’ «
Maximilian.
Och detta med rätta. Hela skulden är min.
Frans,
Hur många tusende, som berusat sig ur vällustens
bägare, hafva icke blifvit förbättrade genom lidande!
Och är icke den kroppsliga smärta, som åtföljer allt
öfvermått, en vink af Guds finger? Bor menniskan för-
w
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
