Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Röfvarbandet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•3^–––––––––––––––––––––––––––:—
f mad, som himmelens port för helvetets innevånare. lr
Han var ryckt ur dina armar, innan du sjelf visste,
att du ens kunde vilja det. — Jag måste väl plocka
upp dessa papperslappar; någon kunde lätt känna igen
min Stil. (Han hopsamlar bitarna af det sönderrifna brefvet)
— Då vore jag väl en erbarmlig stympare, om jag icke
förmådde lossa en son från fadershjertat, vore han än
med jernband fastad dervid! Lycka till, Frans!
Skötebarnet är borta — det är ett jättesteg till målet. —
Och ur hennes hjerta måste jag slita den der Carl,
om ock halfva hennes lif skulle följa med.
Jag har stora skäl att förargas på naturen — och
jag vill, på min ära! göra dem gällande. Hvarföre
skulle hon belasta mig med denna börda af
vederstygglig fulhet? Hvarföre just mig? (han stampar i golf vet.)
Hvarföre allena mig? Liksom hade jag varit bestämd
till dräggen af hennes skapelse.1 Hon försvor sig emot
mig i min födelsestund. Välan! så försvär jag mig
emot henne igen. Jag vill förstöra hennes skönaste
verk, då jag icke får kalla dem bror och syster.
Själarnas förbund vill jag sönderslita, då det utesluter
mig. Hon förnekade mig känslans ljufva retelser,
kärlekens vältaliga språk, derföre vill jag med våld
tilltrotsa mig mina önskningars fullbordan, och
undan-rödja, utrota allt, som hindrar mig att vara herre.
ANDRA SCENEN.
FRANS, AMALIA kommer långsamt genom de andra rummen.
Frans.
Hon kommer — aha! mina läkemedel verka––––––-
det säger mig hennes gång. — Jag älskar henne icke,
i
*•**––––––––––––––––––––––––––––––––––––––-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
