Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Othello ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han om mitt lefnadslopp, om storm och kamp
Och alla öden, dem jag undergått.
Jag gick igenom allt, från gosseåren
Intill det ögonblick, han bad derom.
Då talte jag om vilda äfventyr,
Om olyckshändelser till sjös och lands,
Hur på ett hår jag undkom stridens död,
Af djerfva fiender tillfångatogs,
Och såldes såsom slaf; hur jag blef frälst,
Och hvad jag på min återvandring led.
Om dystra hålor och om heta öknar,
Om vilda berg och fjell, som himlen nå,
Jag ofta språkade. Så gick det till.
Om Kanibaler, ätande hvarandra,
Och andra underliga folk jag talte:
Det tyckte Desdemona om att höra.
När husets sysslor drogo henne bort,
Hon dem förrättade i största hast,
Kom så igen, och med ett hungrigt öra
Uppfångade mitt tal. Det märkte jag,
Och i en lycklig stund jag fann ett sätt,
Att locka af dess mun en hjertlig bön,
Att jag min pilgrimsfärd berätta måtte,
Af hvilken hon blott strödda stycken hört,
Men ej omständligt. Som hon bad, jag gjorde,
Och ofta lockade jag fram en tår,
När talet föll på något olycksfall,
Jag i min ungdom lidit. När jag slutat,
Hon till min lön en verld af suckar gaf
Och sade: »det var öfvermåttan sällsamt.
Det der var ömkligt — det var underbart» —
Än ångrade hon, att hon hört mig, än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
