- Project Runeberg -  Samlade dikter / Del 4 /
374

(1839-1841) [MARC] Author: Karl August Nicander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Othello ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jag o.

**9CS

*



Det gläder mig; nu kan jag utan fara
Ge luft åt all den trohet och den kärlek,

Jag för dig hyser. Hör min varning, Herre! —
Haf ögat väl på Cassio och din fru!

Jag vill ej se ditt öppna, trogna hjerta
Bedraget för sitt ädelmod. Se opp!

Jag känner arten väl hos landets döttrar;

De låta i Venedig himlen se

De knep, som de ej våga mannen visa,

Och samvetsfrågan är ej synden fly,

Men hålla synden tyst.

När du fick ja, bedrog hon ju sin fader,
Och när hon syntes darra för din blick,
Hon älskade dig högst.

Den, som så ung, sig kunde så förställa,

Och fadrens ögon så förblinda kunde,

Att han i allt såg trolldom — tyst min mun! —
Jag ber om tillgift, Herre! att jag dig
För mycket älskar.

Jag kr dig förbunden.
^ ––––––––––––––––––––

Othello.

Du säger det?
Jago.

Othello.

Det gjorde hon.

Jag o.

Othello.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:45:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nkasamdikt/4/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free