Swårigheter gjordt, för at hindra hans billiga Upsåt, och uppå en gemensam Säkerhet och Fromma syftande Anläggningar: utan den snarare, på alt gjörligt Sätt, befrämjat. Nu blifwer då en Fråga, hwarföre just det Ställe, hwarest nu Norrköping är, skulle wara mera Upmärksamhet wärdt, än något annat, och Konung Inges Omsorg, här förr, än annorstädes, i Landet stadnat? Hwad Konung Inge mer, än detta, i Östergöthland sig företagit, eller uträttat, och i hwad Ordning det ena fölgt uppå det andra, kan gjöra oss lika mycket; Men at han haft flera Orsaker, at här åstunda en wiss och säker Egendom, finnes lätteligen, när man besinnar Landets Belägenhet, och hwad wi tilförene om Gotländske Handelens nödwändiga Säten här i Landet (§. 4.) anfört. Konungen wille gynna sine Gotländningar; de borde i Östergöthland, hafwa en wiss och säker Hamn: Det tyckes ock warit swårt, at finna någon annan, så god, och fördelaktig, när man påminner sig, at Söderköpings Grund (§. 5.) redan war en enskild Egendom. Jag wil nu intet bestrida andra Östgötha Hamnars Läglighet; men at wår uti det nu warande Östergöthland äger Företräde, behöfwer intet bewisas. Och om Hammarkinds Herrarne tillika welat wisa desse Handlande någon Wälwilja, så hade de, efter sit tycke, kan hända mera haft dem, än Konungen derföre at tacka; fast än desse, kanske äfwen at behaga en så stor Konung, skulle lemnat dem en dylik Förmån. Här til kommer, at Landswägen ofwan Skog, eller up ifrån Swerige, neder åt Landet gick öfwer Motala Ströms trångaste Sund, eller det Ställe, hwarest Gamla-Bro nu ligger; hwars Underhållande blifwit så nödigt agtat, at det sex kringliggande Härader, och äfwen ibland dem Hammarkinds Härad, som wi något bättre fram få höra, blifwit, såsom en Skyldighet, ålagdt. Man kunde således med rätta kalla detta Pass, et Hufwudpas, och anse det, såsom en Nyckel til Östergöthland. Och när man så betragtar detta lilla Landstycke, lärer det icke synas af så ringa Betydenhet, för en Swea Konung at eftertrakta, som det dess utom kanske skulle wara. At häruti gynna Konung Inge, hafwer på Östgötha Herrarnes Sida, warit så mycket billigare, som Konungen der igenom kom uti et bättre Stånd, wid påkommande Ofred, at undsätta dem, och dess utom, med mera både Nöje och Säkerhet, häröfwer kunde taga Wägen til sina Gårdar i Westergöthland, och tillika besöka sin Drottnings Slägtingar, när honom så behagade. Åtminstone finner man, at denne Wäg ifrån Westergöthland til Upland redan uti K. Olof Skotkonungs Tid warit brukelig. Et så fördelaktigt Ställe, som