Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:o 8. Den 02 December
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
detta, måste strax fallit K. Inge i
Ögonen, och dess Fördelar ännu
mera för honom af de bönfallande
Gotländningar blifwit utmärkde. Och
just detta, jämfördt med
Christendomens Tilwäxt här i Landet, S.
Olofs och S. Johans Kyrkors Ålder
(§. 3, 6.), hwaruti denna ändå
öfwerträffar den förra, gjör at jag
dessa Inrättningar icke til någon
sednare Konung med Skäl kunnat
hänföra, eller anse någon annan, än
Konung Inge Stenkilsson för wår Stads
Stiftare och Anläggare. Hwilken
Swea Konung förr, eller senare
skulle wäl den wara, hwarmed
Norrköpings Anläggning sig således
passade? De förste Borgare här i
Staden, äro redan på flera Ställen
i denna lilla Berättelse omtalde;
Men ännu et Bewis deruppå at
Gotländningar jämwäl format de
Borgerliga Inrättningar här i Staden,
är dess ännu och ifrån urminnes
Tider brukliga Sigill, som föreställer
den Helige Konung Olof, uti sit
Kongeliga Majestät sittande på en
Thron, med Riksäplet i ena Handen,
och Norska Yxan i den andra;
hwilket än ytterligare, tillika med S.
Olofs Kyrka, kunde anses för et Tekn
til denne Konungs andeliga Beskydd
öfwer wår Stad, eller at han til dess
Patron i synnerhet blifwit utkorad,
så at Norrköping i flera Afseenden
uti sin första Wår kunnat kallas en
Konungslig Stad, och af Konungar,
i Himmelen, och på Jorden, förswarad.
§. 8. Om denna Orts Tilstånd,
för Norrköpings Anläggande.
Härwid kunde en, som wore
mindre mån om Sanningens Utletande,
stadna; Men jag gjör mig ännu et
Inkast, huru en hittils främmande
Konung kommit til den Egendom,
som wi sedt honom äga och, til det
Allmännas Nytta, så wisligen
anwända? Wille man swara, at han
honom genom sit Gifte förwärfwat;
så wore Frågan wäl beswarad, men
Swaret icke så aldeles riktigt. Här
war icke något Herregods, utan en
uråldrig för flere Härader gemensam
Egendom: en Ledingshammar,
eller Hamn, hwarutur de närmast
liggande Östgöthar med sina Fartyg
uti Härnad och Leding brukat at
utfara. Hade man utur följande
Tiders Handlingar intet funnit om
denne Ledingshammars Belägenhet; så
skulle man ännu härom wara aldeles
osäker, emedan ingen nu mera, här
på Orten, detta Namn hört
omtalas, och ännu mindre sielfwa Stället
kan utmärka. Men at Norrköpings
Ägor utaf samma Ledingshammar
wärkeligen blifwit tagne, kan, om icke
af annat, af den ofwan anförda
Askaby Klosters Ägoförtekning här i
Staden (§. 6. cit.) intagas; emedan
deribland i Ledhongx Hambre
(ty så bör det läsas) halfannan
Attong, eller Åtting Jord, tydeligen
upföres. Sedermera finnas ock
andra ännu tydeligare Efterrättelser om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 19:45:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nkpgweko/1758/1202_4.html