Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET OSYNLIGA LEENDET
9 1
detta, som hon en gång funnit så naturligt och
alldagligt, i själfva verket varit så egendomligt.
Hvad hade händt henne?
öfver det lif, hon sett förlöpa, hade ett annat
blifvit uppbyggdt, det ursprungliga syntes henne
overkligt som en dröm, och det, som hon aldrig
sett, var nu nätt opp det enda hon såg.
Sålunda: inte bara en stad, ett hus och en
människa synas skapa osynliga motsvarigheter,
men handlingar tyckas ha samma förmåga.
Därutaf kommer det sig väl, att man ser
lifvet utveckla sig öfver själfva lifvet, bland
människor öfver människorna, i städer öfver städerna.
Och hvarje handling tänder ännu en af de
otaliga gnistor, som göra denna osynliga värld
lefvande och lysande för ens öga.
Nu är emellertid att märka, att det bara är
få jmänniskor, som äro medvetna om hvad de bygga
öfver sig. Detta hindrar ej, att deras handlingar
påverkas af de osynliga, ja, många gånger mer af
dessa än af någonting annat.
Huruvida det finns samband mellan de
osynliga inbördes, det är mer än man kan säga, ehuru
det är troligt; och att människorna sålunda skulle
styras af hela den osynliga gruppen ofvan sina
hufvuden, det är likaledes svårt att påstå.
Emellertid känner man ju så oändligL litet
af hvad som rör sig i hjärtana. När man talar
om en människa, talar man ju bara om sig själf
i en annan form. Och människorna ha ju ännu inte
kommit längre än att ständigt tala med, strida för,
bekämpa och söka kufva sig själfva, så att man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
