Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
uppvaknandet
Kom hit, Erik!
När sonen kommit, tog fadern hans hand,
smekte den och sade:
Jag gjorde som du, och det var också därför
som jag blef sjöman! Vi ha ju varit sjömän hela
långa raden uppför, du har ju sett i bibeln, att
från det första namnet till det sista, så är det
sjömän. Men min far sade till mig: hvad du blir,
bli aldrig sjöman, hans far sade till honom: hvad
du blir, bli aldrig sjöman, och jag har sagt till dig:
hvad du blir, bli aldrig sjöman! Men vårt blod
är väl inte lugnt ännu! Du får ett hårdt lif,
min kära älskade Erik, men du blir en ärlig man.
Gubben teg en stund och smekte gossens hand.
Sen fortsatte han:
Det är viljan, som gör mannen, Erik! Jag
förlorar dig visserligen nu, kanske för alltid.
Kanske, ja, säkerligen är jag död, när du kommer
tillbaka, eller, hvad som vore hemskt och grufligt,
du kan gå under. Du kan förlisa. Du kan falla ur
riggen. Du kan spolas öfverbord. Du kan falla
ner i rummet. Du kan bli knifstucken i land. Men
du har vilja, och det är viljan, som gör mannen.
Det är viljan, som har gjort mig. Det är min vilja,
som har byggt detta hus, det är min vilja som har
skapat vårt hem, ja, det är min vilja, som har skapat
dig, mitt kära älskade barn. Och minns genom
hela lifvet, hvad som än må hända dig, hvar du
än må hamna, till hvilken ställning i världen du
än må nå, det är viljan, Erik, och bara viljan,
som är det enda viktiga. När jag nu hör, hvad du
har gjort, så borde jag som far straffa dig, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
