Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPVAKNANDET
69
du gjorde det på högre grunder, det var din vilja,
som vaknade upp i dig, och därför, Erik,
erkänner jag, att jag tackar dig för hvad du har gjort.
Ty nu ser jag, att du är min son! Sen må andra
säga, hvad de vilja 1
Därmed kysste gubben med sina kalla läppar
sonens heta hand; och sen höll han för ögonen
och teg länge.
Slutligen sade han, alltjämt med handen för
ögonen:
Då är det kanske också en flicka med i spelet?
Ja! svarade Erik med låg röst.
Ja, ja! sade den gamle. Det måste alltid vara
så! Är det en vacker flicka?
Ja, mumlade Erik.
Är hon af god familj? sade den gamle.
Jag vet inte, jag tror inte det, sade Erik. Det
är en marknadsflicka.
Hvad! ? skrek den gamle och betraktade sin
son med uppspärrade ögon. Är du galen?
Förlåt mig, far! sade Erik.
Å! jämrade sig den gamle och vaggade
hufvudet. Det också! Det också!
Erik lösgjorde sin hand och började åter sin
promenad på golfvet; han blygdes öfver att ha gjort
den gamle en sådan sorg.
Erik! sade den gamle. Du får ett hårdt öde!
Ett hårdt öde!
Ja, svarade sonen, jag tror det, far.
Du får samma öde som jag. Samma hårda
öde som jag. Jag blef också sjöman för en
marknadsflickas skull. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
