Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEM SM k HISTORIER OM TOMAS LACK 141
bröstet, och i benen, och i armarna, och i
fingrarna och öfverallt. De gå ut genom ögonen. Och
då bli de stora, och gubben går framför dem
allesammans, med sin lykta. Men de äro inte lika oss,
mamma. Ha de varit döda länge?
Mycket, mycket länge, Tomas I svarade
modern.
Voro människorna inte som vi äro, förr i
världen?
Nej, de voro mycket olika oss! sade modern.
Hade de kläder, som om de hade varit fiskar?
Och stora buskar på hufvut? Och gingo de bara
i trikåer, och i kalsongerna? Och hade de
pilbössor? Och sutto de vid långa bord? Säg,
mamma!
Ja, Tomas, just så voro de! sade modern.
De arc här! sade Tomas och tog sig åt
hufvudet, Men det är underligt, mamma! Jag kan se
in i mig själf, och där är det så mörkt, men
stjärnorna tindra! Har man stjärnorna inom sig,
mamma?
Ja, ibland har man stjärnorna inom sig,
Tomas! sade modern.
Och långt borta går gubben! sade Tomas. Nu
gå de allesammans! Hör du, att de gå, mamma?
Ja, jag hör! sade modern.
Nu är jag så liten; mamma, jag är rädd!
Det är ett stort berg, som kommer! Hör du inte,
hur det dundrar? Oh! skrek Tomas till och reste
sig i sängen.
Lugna dig, Tomas! sade modern. Jag är ju
här. Berget kommer inte hit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
