Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GALOSCHMAKAREN
181
och tyckte, att hon var inte bara en ovanligt mager
men också en ovanligt ogenerad kvinna.
Luktar det illa här? frågade han.
Gulla honom! svarade hon. Så förgjordtadt!
Jag vädrar dock hvarje kväll, sade
galosch-makaren.
Inte för luften, sade Kaj-Kaj, men han har väl
galoschämnen, tänker jag. Det luktar surt som
bara den, en kan rakt villa nysa och bära sig åt.
Jo, han vill ju ha en grönsiska, har jag hört.
Har hanses dött? Han har gett kräket otjänligt
att äta. Eller så är det luften! Ja, luften! Sitt jag
här en timme, så nys jag själf, och på ett år, gulla,
då var jag död och begrafven, och då kom jag till
min Gud och Frälsare! Ack ja! Ja, ja! En blir
gammal. En blir gammal och tung i kroppen. Tung
i kroppen och hård i lederna, och ryggmatisten
får en i bena, och smått om förtjänsten, och kallt
som syndastraffet på gamhäkte! Jaja! Vår Herre
i himmelen, han vet det! Han vet också,
hvarför han lägger bördan på oss! Hå, hå! Ska han
ha grönsiskan? Jag ha’n här i korgen. Jag hörde
tå mamsell Henriksdotter, hon var på gamhäkte
i går; galoschmakarn, sa hon, Signmarken, i
backen, norrpå, ha mistat grönsiskan sin, sa hon.
Och han vill ha en ny, sa hon, och då tänkte jag:
Gud låter mig höra sitt ord hvar söndag och den
himmelska musiken, och i vinter har han kallat
många till sig, så att jag fått prisa hans heliga
namn på mer än femtie begrafningar, och Han är
god. Nu, tänkte jag, nu får jag höra den himmelska
musiken hvar söndag i kyrkan, och inte tör det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
