Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN TYSTE
•295
annan människa! Ha vi inte skapat allt! Hvad
vet ett djur? Ingenting. För djuret finns ej
sammanhang, ej värld, ej tid, ej lif, ej död! Ha vi
inte skapat allt! Och det eviga lifvet? Hålla vi
inte sedan länge på att skapa det eviga lifvet!
Den som inte har behof af ett evigt lif, får kanske
inte heller något. Religionen, som vill tvinga oss
att tro på det eviga lifvet, är den kanske bara ett
omedvetet, oklart och missförstådt begär att skydda
människoanden från undergång?
Du döde i hyllan 1 sade den gamle och
pekade. Du säger, att det kommer en dag, då isen
skall skrida nerför bergen, fylla rymden med kalla
immor och förbränna marken. Floderna och
hafven skola ligga frusna i sina grubbor, och öfver
fälten, bland spillrorna af våra städer, skola våra
dödskallar grina mot en slocknande sol.
Bergen skola störta, säger du gamle därborta
i hörnet, och dalarna skola höja sig, himlen skall
bära fasansfulla tecken, och jorden skall förmörkas.
Och då kommer den, som skapar en ny
himmel1 och en ny jord.
Är det allt detta, vi redan nu måste värja oss
emot och bereda oss för. Måste vi rädda oss
från spillrorna af vår jord, som Aeneas räddade
sig från Troja, och i väster grunda nya världar?
Frågor och frågor!
Du döde! Hur säger du? Det kommer tider,
säger du, då vi ej behöfva ordet för att meddela
hvarandra, hvad vi känna och tänka och vilja.
Hvad är tyngre än ett ord! Ett ord är ju en bölja,
där tankens solsken gnistrar. Men kommer det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
