Autotypi— Avisbibliografier 43 ger i Nettet. Inddelingen af Nettet foretages i Linjer pr. cm og kaldes f.Eks. 30 Linjers Raster, hvilket vil sige, at der er 30 Streger pr. cm, hvilket giver 30 X 30 Punkter, naar de to Glasplader lægges sammen, altsaa 900 Punkter pr. cm. Rasterplader findes i mange Finheder: 20, 25, 30, 34, 40, 44, 48, 54 og 60 Linjers Raster m.fl. Jo flere Streger der er i Nettet, des flere Punkter bliver der i Rasteret. Jo flere Punkter der er pr. cm”, des mindre bliver disse Punkter; jo mindre Punkterne er, des finere og klarere bliver Billedgengivelsen, idet Punktvirkningen bortelimineres. Man kan dog ikke blot vælge et Raster med Henblik paa at faa Punkterne saa smaa som muligt. Naar man har en saa stor Skala at vælge imellem, er det af Hensyn til Papirets Overflade. De grovere Papirsorter med ru Overflade egner sig kun til de grovere Rastere, medens de glatte Kvaliteter (Kunsttryk- og krideret Kunsttrykpapir) kan benytte de fineste Rastere og derigennem faa en bedre Billedgengivelse. H.T. Avant la lettre, Betegnelse for Prøvetryk af Raderinger, Kobberstik, Staalstik etc., der tages med Pladerne, før Signatur o.l. indgraveres. Saadanne Prøvetryk er ofte efterspurgt af Samlere, især naar de er forsynet med Kunstnerens haandskrevne Signatur. E. D. Aveelen, Johan van den (c:a 1655 —1727), svensk tecknare och kopparstickare. Han var född i Amsterdam och inkallades till Sverige 1698 för att efter Willem → Swiddes död fortsätta arbetet med »Suecia antiqua et hodierna«. Han var en av det stora verkets skickligaste gravörer och signerade 136 blad, men har utfört ytterligare 8. Han har vidare graverat åtskilliga titelblad, bl.a. till O. Rudbeck d.y:s »Nora samolad« (1701) och F. Bagges »Werldenes fåfängligheter och des föracht« (1717). Han har även utfört ett stick för Bibeln (1715) och 2 vignetter till »Then swenska psalmboken« (Strängnäs 1716), 2 stick till Sophia Elisabeth Brenners »Poetiske dikter« (Del I, 1713) och 3 stick till G. Nordbergs »S. Claræ minne« (1727). A. har även stuckit flera exlibris, bl.a. för Arvid Horn och Nicodemus Tessin d.y. Svenskt biografiskt lexikon, II, 1920. S. 500—02; E. Hultmark: Svenska kopparstickare och etsare, 1944, S. 22—23. B. A. Awe-koncernen, gemensamt namn för de till Almqvist & Wiksells boktryckeri-AB hörande företagen: Almqvist & Wiksells bok- tryckeri-AB, Hugo Gebers förlags-AB och Ivar Hæggströms boktryckeri & förlags-AB. B. A. Avisbibliografier. Man skelner mellem egentlige Avisbibliografier, d.v.s. Fortegnelser over Avisernes Titler, og »Avis-Indekser«, Fortegnelser over Avisernes Ind- hold. Danmark. Fortegnelser over danske Avisers Titler findes i- »Bibliotheca Danica« og → »Dansk Bogfortegnelse« samt i den af Postvæsenet udgivne indenrigske Arvisfortegnelse. Desuden haves i Kraks Vejviser en Fortegnelse over løbende Aviser og Tidsskrifter. Af Avis-Indekser udgives siden 1940 »Avis-Kronik-Index«, og Institutet for Historie og Samfundsøkonomi har udarbejdet en systematisk ordnet Indeks paa Sedler over Indholdet af bl. a. »Berlingske Tidende« (1865 til foreløbig 1912) og »Politiken« (1884 —1918), tilgængelig bl. a. i Universitetsbibliotekets 1. Afdeling i København og Statens Avissamling i Aarhus. Siden 1924 udkommer i København »Avis-Aarbogen« med Registratur over de vigtigste Begivenheder. E.s. Finland. Den första tidningsbibliografin i Finland utgavs 1871 av R.A.Renyv all under namn av »Finlands periodiska litteratur 1771—1871«. En fortsättning därpå, »Suomen sanomalehdistö 1871—1900« (Finlands tidningspress 1871—1900), publicerades 1910 av K.Soikkeli. Dessa ersattes 1935 av A. Routavaara: »Suomen sanomalehdistö, 1771—1932«. Av hjälpmedel, som finnas för att erhålla uppgifter om tidningarnas innehåll, må nämnas främst Universitetsbibliotekets i Helsingfors handskrivna systematiska kortregister över uppsatser i tidningar ända fram till 1891 samt → Brages urklippsverk. Tidningssignaturer finnas förtecknade i bl.a. V.J.K allio: »Signatures et pseudonymes de la litterature finnoise jusqu’en 1885« (1939) samt för den senaste tiden i »Förteckning över signaturer, vilka användas i Finlands tidningar och tidskrifter« (1945). C. Björkbom: Tidningsbibliografi (Biblioteksbladet, 1940). H. S. Norge eier ikke noe som svarer til den danske »Avis-Kronik-Index«. Og ingen norske aviser har funnet det regningssvarende å få i stand tilfredsstillende registre over sitt innhold. Store aviser som »Tidens Tegn« og »Arbeiderbladet« har ikke engang månedlige innholdsoversikter, som ellers en rekke blad har funnet plass til. Til de bedre regi-