Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Bannatyne Club
- Barck, Christian Evert
- Barsortiment
- Barth, Hans
- Bartholomaeus
- Baskerville, John
- Baskerville Antikva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bannatyne Club — Baskerville 49
ster som den engelske Roxburghe Club og
med Hovedformaal at udgive for Klubbens
Medlemmer Nytryk af Skotlands
Nationallitteratur. E. D.
Barck, Christian Evert (död 1855),
finsk boktryckare. Erhöll 1826 privilegium
på det första tryckeriet i Uleåborg, grundat
1827. Ar 1829 fick han även
bokhandelsprivilegier. Utom veckotidningen »Oulun
Wiikko-Sanomia« (1829—34, 1836—37, 1840
—41, 1852—79) tryckte B. främst religiösa
skrifter på finska. Tryckeriet ärvdes av so-
nen C.E.B.d.y. (död 1898). C-R. G.
Barsortiment, en gros Boghandel, der i
denne Form kun findes i Tyskland. Navnet
skyldes, at Salget oprindelig skete »bar«
(kontant), nu indrømmes ogsaa kortvarig
Kredit. Barsortimentet holder Lager af saa
vidt muligt hele den gangbare tyske
Litteratur, tildels i egne Indbindinger. Levering
med Forlagenes Originalrabat sker kun til
Boghandlere, der ved at benytte
Barsortiment opnaar at kunne centralisere en
væsentlig Del af deres Indkøb. Det første
Barsortiment oprettedes 1852 i Leipzig og
efterfulgtes hurtigt af andre, ogsaa uden for
Leipzig; nu eksisterer kun »Koehler &
Volckmar« i Leipzig med Filial i Stuttgart.
Barsortimentet har i Tyskland betydet meget
for Almindeliggørelsen af den indbundne
Bog og ogsaa propagandistisk gjort en
betydningsfuld Indsats ved at stille forskelligt
Reklamemateriale til Bogladernes
Raadighed. Bekendte og i det daglige meget brugt
er K.& V.s almindelige Lagerkatalog, →
Kompendiumkataloger og Kataloger over
Skolemateriel.
M. &P.Paschke-Rath: Lehrbuch des deutschen
Buchhandels, I—II, 1935. A. F.
Barth, Hans (død ca. 1540), dansk
Bogtrykker. Var Tysker af Fødsel og drev fra
ca. 1525 en kortere Aarrække Bogtrykkeri
først i Wittenberg og derefter i Magdeburg.
Senere drog han til Danmark og slog sig ned
i Roskilde, hvor han virkede fra 1534 til
1540 og især arbejdede for de to derboende
Skribenter Poul Helgesen og Peder Parvus.
Ialt er kun bevaret 10 forskellige Tryk fra
hans Presse, deriblandt den første danske
Udgave af Kirkeordinansen (1539) og en
islandsk Oversættelse af det nye Testamente
(1540), den første Bog, der er trykt paa
Islandsk. Fra Trykkeriet udgik 1538 den første
Bog, som i Danmark er trykt med Antikva.
Efter hans Død blev en Del af hans Mate-
.4. Nordisk Leksikon for Bogvæsen. I
riel overtaget af Bogtrykkeren Hans
Vingaard. En Søn af B., Christopher, optraadte
senere som Bogtrykker i København.
L. Nielsen: Dansk Bibliografi 1482—1550,
Samme: Dansk typografisk Atlas, 1934.
1919;
L. N.
Bartholomaeus, svensk bokbindare.
Verksam i Uppsala och Stockholm. Är 1519 har
han utfört band i Uppsala, 1522
förekommer han i Stockholms skottebok. Han har
sannolikt övertagit Siffridhs av änkan och
hennes nya man Corth Stöffvesand ärvda
verkstad, då samma stämplar förekomma hos
båda. B. har arbetat i rikets tjänst och utfört
flera band för räntekammarens böcker. Hans
bokband ha plattstämplar som mittfält,
omgivet av rullstämplar, men också omväxlande
bårder av rullstämplar och bårder
sammansatta av småstämplar. Dekoren kännetecknas
av en blandning mellan medeltida tradition
och renässans. B. har troligen också verkat
som boktryckare i Uppsala. Collijn
förmodar, att han är identisk med den
Bartholomaeus Fabri, som år 1525 i Uppsala tryckte
»Statuta provincialia Upsaliensis provinciae«.
Han synes ha slutat sin verksamhet omkring
1540.
I.C ollijn: En Uppsalabokbindare år 1519
(Kyrkohistorisk årsskrift, 1910); A. Hedberg:
Bokbindarebokförare i Sverige 1500—1630 (Pro novitate, II, Baa
Baskerville, John (1706—75), berømt
engelsk Bogtrykker, Skrifttegner og
Skriftstøber. Efter i nogle Aar at have virket bl. a.
som Kalligraf etablerede han sig som
Bogtrykker i Birmingham 1750; han fremstillede
selv sine Trykpresser, Støbeforme og Farver
og præparerede sit Papir efter selvopfundne
Metoder. Den af ham tegnede Trykskrift,
→ Baskerville Antikva, blev første Gang
brugt i en skønt trykt latinsk Udgave af
Virgil (1757); til hans smukkeste Bøger
hører endvidere Miltons »Paradise lost« (1758),
en Horats-Udgave (1762) samt Biblen,
udsendt 1763 af Cambridge Universitetet, hvis
Bogtrykker han var 1758—68. Efter hans
Død ophævedes Trykkeriet, og 1779 solgtes
Skriftmaterialet til Pierre + Beaumarchais.
R.Straus & R.K. Dent: John Baskerville, 1907;
C.V.Nordlunde: Bogskrifter og Bogtrykkere, 1945,
S. 97—108. E. D.
Baskerville Antikva. Den engelske
Skrifttegner og Bogtrykker John → Baskerville skar
omkring 1757 en Mediaeval-Type, der har
vundet overordentlig stor Udbredelse paa
Grund af sin rene, klare Form. Mange af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Mar 17 22:49:30 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nlfb/1/0061.html