Bibliografi 79 talogue systematique et raisonné« over norske bøker fra det 19. århundre, et verk som på grunn av notene ennå har interesse. W. P.Sommerfeldt skapte i 1930-årene i + »Norsk bibliografisk bibliotek« et samlingsorgan for norske bibliografiske arbeider. Der er i de senere år publisert en rekke viktige bidrag både av generell og av mere spesiell karakter. Bl.a. er »Norsk tidsskrift-index« gått inn i det. En av seriene i »Norsk bibliografisk bibliotek« omfatter bibliografier over enkeltpersoner. Hittil er kommet over 30 slike bibliografier av høyst forskjellig omfang og verdi. En enkelt lokal bibliografi må nevnes, det er den store → »Bibliotheca Bergensis«, Bergen 1926. Av fagbibliografier kan her bare fremheves noen særlig betydningsfulle. A. T h u esen utga 1927 »Beslaglagte og supprimerte bøker i den norske litteratur« med inngående opplysninger om og beskrivelse av hver bok. I V. Haffner: »Innstillinger og betenkninger fra kongelige og parlamentariske kommisjoner, departementale komiteer m.m. 1814—1924«, Oslo 1925, har vi fått en ypperlig fører gjennom villnisset av offentlige dokumenter, senere ført videre for årene 1925 —34 (1936). Den viser ikke bare til trykte dokumenter, men også til utrykte saker og til litteraturen omkring spørsmålene, samtidig som personregistrene er en meget viktig biografisk kilde. En meget omfattende bibliografi over »Norges topografi« (med lokalhistorie) ble grunnlagt av J. Schweigaard og fortsatt og fullført av W. P. Sommerfeldt (I—III, Oslo 1918—45). Lite i omfang, men særdeles nyttig er C.M. Munthe: »Kilde-register til norsk slegtshistorie« (i »Norsk tidsskrift for genealogi«, III, 1926). Innen samme emne har vi G. E. Raabe: »Norske stamtavler; bibliografi«, Oslo 1941, og fremfor alt det store bibliografiske avsnitt (»registratur«) i C. Krag-Rønne: »AÆttegranskning«, Oslo 1943. En nokså uttømmende norsk kunsthistorisk bibliografi har vi fått i »Norsk kunstforskning i det tyvende århundre« (Festskrift til Harry Fett), Oslo 1945, hvor norsk kunstlitteratur blir kritisk gjennomgått med en avsluttende »litteraturliste«. Om forfatterleksika, anonym- og psevdonymleksika, avis- og tidsskriftfortegnelser m. m. henvises til spesialartikler. C. U.N. Sverige. Den svenska bibliografiska litteraturen finns i dess helhet förtecknad till omkring 1910 i J. A. Almquists stora verk »Sveriges bibliografiska litteratur«, I— III, Stockh. 1904—12. Registreringen av denna litteratur återupptogs sedermera i »Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen«, årg. 1921—36, omfattande bibliografier, som utgivits under tiden 1919—33. Någon allmän bibliografi över hela den svenska bokproduktionen finnes ej. Litteraturen före år 1600 finns fullständigt förtecknad av I. Collijn i hans »Sveriges bibliografi intili år 1600«, I—III, Uppsala 1927—38, liksom han också, med vissa inskränkningar, förtecknat 1600-talets svenska litterära alstring i den under utgivning varande »Sveriges bibliografi, 1600-talet«, I—II: 1—2, Uppsala 1942—46. Arbetet på en bibliografi över litteraturen 1700—1829 har påbörjats. Fr.o.m. 1830 är Sveriges litteratur i dess helhet förtecknad i »Svenskt boklexikon 1830—1865«, Stockh. 1867—84, utgivet av H. Linnström, sedan fortsatt av »Svensk bokkatalog«, Stockh. 1878—1942, av olika utgivare. Den årliga bokproduktionen sedan 1861 registreras i »Arskatalog för svenska bokhandeln«. Den löpande bokutgivning under året fortecknas i »Svensk bokförteckning« (1913 ff), som utkommer en gång i månaden, systematiskt ordnad och sedan 1922 försedd med alfabetiskt register, samt i »Svensk bokhandelstidning« (1863 ff.), som utkommer med ett nummer i veckan och innehåller en alfabetisk förteckning på alla till A.-B. Nordiska bokhandeln under veckan inkomna nyheter. Bristen på en bibliografi över 1700-talets litteratur ersättes i viss utsträckning av C. G. Warmholtz’ omfattande verk »Bibliotheca historica sueogothica«, I—XV, Stockh. & Uppsala 1782— 1817. Det är visserligen en fackbibliografi, men upptager dock åtskilligt, som ej hör till den politiska historien, såsom svensk geografi (vol. I), naturalhistoria (vol. I), arkeologi (vol. III), kyrkohistoria (vol. IV), juridik och statsförvaltning (vol. XIII—XIV) och lärdomshistoria (vol. XV). Beträffande anonym- och pseudonymlexika, författarlexika och tidskriftsbibliografier hänvisas till specialartiklar härom. Svenska akademiska avhandlingar finnas fullständigt förtecknade fram till år 1940. J. H. Lidéns »Catalogus disputationum in academiis et gymnasiis Sueciae«, Uppsala 1778—80, fortsattes av G. Marklin: »Catalogus disputationum in academiis Scandinaviae et Finlandiae«, Uppsala 1820—56, C.