Biografiske Leksika — Birgittiner 115 svenska män«, I—XXIII, Uppsala (& Örebro) 1835—57, hvortil er kommet en Fortsættelse med Titlen »Svenskt biografiskt lexikon«, Ny följd, I—X, Örebro (8& Stockh.) 1857—1907. Det gaar fra Reformationen til opimod vor Tid og omfatter ogsaa Finland indtil 1809. Kortfattede Biografier findes i H. Hofberg: »Svenskt biografiskt handlexikon«, Ny uppl., I—II, Stockh. 1906. Overordentlig udførligt er derimod »Svenskt biografiskt lexikon«, som begyndte at udkomme i Stockholm 1918 under Redaktion af B. Boëthius. Det blev standset 1931 med Bind X, som kun var naaet til Bogstav D, men Udgivelsen blev genoptaget 1942 med B. Hildebrand som Redaktør. Det vil endnu vare mange Aar, før dette Kæmpeværk kan ventes afsluttet. Under Udgivelse er ligeledes et andet biografisk Leksikon af mere populær Karakter, »Svenska män och kvinnor«, Stockh. 1942 ff. I Finland er de to mest betydende biografiske Leksika T. Carpelan: »Finsk biografisk handbok«, I—II, Helsingfors 1895—1903, og »Kansallinen Elämäkerrasto« (Nationale Biografier), I—V, Borgå 1927—34. Ved Siden af de større biografiske Leksika findes i de forskellige Lande flere mindre, deriblandt en Del aktuelle af »Hvem er hvem«-Typen. Desuden talrige biografiske Haandbøger af speciel Karakter, som omhandler bestemte Kategorier af Personer (Videnskabsmænd, Kunstnere, Forfattere, Læger etc.), tildels af betydeligt Omfang. G.Schneider: Handbuch der Bibliographie, 4. Aufl., 1930, S. 468—531. L. N. Birgittas Revelationes, den svenska inkunabeltidens största tryckarbete, tryckt av Bartholomaeus Ghotan i Lübeck 1492. Arbetet, som innehåller den första samlade upplagan av Birgittas uppenbarelser, är en foliovolym om 422 blad tvåspaltat tryck med 46 rader i varje spalt. Intet titelblad finnes, första bladet är blankt. Framför de flesta av de större avdelningarna i boken finnas helsidesträsnitt. Texten avslutas med uppgifterna om tryckår och boktryckare samt en from önskan, att boktryckaren må få sin välförtjänta lön, att alla fattiga själar må finna frid och att Gud måtte hålla sin hand över Svea och Göta rike; hela denna slutskrift är på hexameter och därunder âterges Ghotans vapen i träsnitt. Upplagan var 800 exemplar på papper och 16 på pergament. Av pappersexemplaren äro utom ett 40-tal i offentliga bibliotek även åtskil- 8* liga privatägda exemplar kända; av pergamentexemplaren äro numera 5 kända: ett i Skoklosters bibliotek, ett i Kungl. biblioteket i Stockholm (förvärvat 1925 och förut ägt av den kände bibliofilen friherre Per Hierta) samt tre i utländsk ägo. — Birgittas uppenbarelser har efter denna tid utgivits i otaliga upplagor på många språk. En medeltidsöversättning till svenska är utgiven av G. E. Klemming i »Samlingar utg. av Svenska fornskriftsällskapet«, XIV (1857—84), och Klemming har även upprättat en bibliografi, »Birgitta-litteratur«, som ingår i »Kungl. bibliotekets handlingar«, VI (1884). En översättning i urval på nysvenska utgavs av R. Steffen år 1909. I.Collijįjn: Sveriges bibliografi intill år 1600, I, 1934, S. 117—28. B. A. Birgittiner, munk- och nunneorden, grunlagd i Vadstena 1370. Har spelat en dominerande roll i Nordens tidigaste bokhistoria. Före boktryckarkonstens införande i Sverige utgick från Vadstena klosters skrivarstuga huvudparten av de handskrifter, som framställdes i landet, och även systerklostret i Nådendal i Finland sysselsatte flera avskrivare. Man avskrev ej endast teologiska arbeten för klostrets eget bruk, utan även rena beställningsarbeten av utanför klostret stående personer utfördes mot betalıing av dess avskrivare. De äldsta tryckalster, vi känna av svenskt intresse, röra Birgittinerorden; Birgittas »Openbaringe« i ett utdrag på lågtyska 1478 följdes av en mängd upplagor på latin och tyska, och då den första samlade upplagan av hennes uppenbarelser skulle utges, skedde detta med Vadstenaklostret som beställare och under dess redaktion. Sålunda tillkom på Birgittinerordens initiativ Lübeckupplagan av »Revelationes« 1492, den svenska inkunabeltidens största och vackraste tryckarbete. Vadstenaklostret hade tidigt egen bokbindare och ett betydande bibliotek. Ar 1495 anlades t.o.m. ett tryckeri, som dock efter endast ett halvårs verksamhet ödelades av en eldsvåda. En enda bok är känd från detta tryckeri, nämligen en bönbok avsedd för Linköpings och Skara stift, »Horae de domina« (1495). I Danmark ägde orden två stora kloster, Maribo och Mariager, och även där har den haft stor betydelse för bokproduktionen. Språket i de böcker, som utgick från ordens danska kloster, var ofta en underlig blandning av danska och svenska, det s.k. »Birgittinersprog«. Den viktigaste danska birgittinerhand-