Bogauktioner 123 bokauktionskammare har ej existerat. 1800-talet var bokauktionernas glanstid i Finland; från detta århundrade finnas kataloger i rätt stor mängd. Under innevarande sekel har bokauktionernas antal varit mindre; detta har sin orsak främst i uppkomsten av antikvariatbokhandeln. De tryckta bokauktionskatalogernas antal uppgå allt som allt till c:a 600, varav 1/s över anonyma boksamlingar. De flesta omfatta blott några hundra nummer. De äro förtecknade i J.A.Almgquists »Sveriges bibliografiska litteratur« (1904—12). K.-E. H. Norge. Når og hvor den første bokauksjon ble holdt i Norge, er ikke brakt på det rene. Boksalg ved auksjon var iallfall kjent i annen halvdel av det 17. århundre, med eller uten trykt katalog. I det 18. og 19. århundre var det en hel rekke bokauksjoner med trykt katalog, både i Kristiania og i Trondhjem. Den mest bemerkelsesverdige i det 19. århundre var salget av den lærde historiker justitiarius Jens Christian → Bergs boksamling på ca. 12,000 nummer (265 katalogsider). Det er antagelig den største bokauksjon, som er holdt i Norge, men prisene var naturligvis minimale etter nutidens begreper. Ved slutten av århundret gikk mange fine boksamlinger, som hadde tilhørt tidens mest kjente norske vitenskapsmenn og politikere, under hammeren. Bokauksjonene fant sted temmelig sporadisk, det kunne gå år og dag mellom dem. Men etter den første verdenskrigen skjedde det en fullstendig omveltning i bokauksjonslivet i landet. Det begynte i 1922, da det ble holdt hele 16 auksjoner. På den første av disse bokauksjoner, 9. mars 1922, kom gjennomsnitsbeløpet pr. katalognummer opp i kr. 19, et tall som ikke siden er nådd. I juni 1944 kunne det noteres en gjennomsnitspris på kr. 17,42 pr. katalognummer, et resultat som i realiteten var større enn 1922-rekorden, da det gjalt en større auksjon med meget uensartet og delvis mindreverdig litteratur. På nyere litteratur var det dessuten dengang innført maksimalpriser. Samme sommer kom så Hjemmefrontens parole om boikott av auksjoner, også bokauksjoner, og disse løpende salg, som gjennom årene hadde vunnet så stor sympati og interesse, stanset like brått, som de var begynt 22 år tilbake. L.A mundsen: Bokauksjoner i Christiania på 1700-tallet. (Norvegica, Minneskrift til femti-årsdagen for oprettelsen av Universitetsbibliotekets norske avdeling, 1933). O. M. Sverige. Den första bokauktionen i Sverige, till vilken den tryckta katalogen är bevarad, ägde rum i Stockholm 1664, då hovrådet Henrik de Moucherons boksamling försåldes. Att auktioner tidigare ägt rum, vet man av ett konsistorieprotokoll vid Uppsala universitet från den 4. september 1639, då konsistorium beslöt att till auktionator utse akademiens vaktmästare. Denne var student, och det antecknades särskilt, att han borde ha något förstånd på böcker. För varje halv daler skulle han erhålla en halv mark, d.v.s, 25 % av försäljningsbeloppet. I Stockholm höllos bokauktionerna i hemmen eller på Stockholms stads auktionsverk, men från 1703 fick Richard van der → Hardt privilegium som särskild bokauktionator och började då hålla auktionerna i särskilt förhyrd lokal. Efter hans död 1710 sorterade bokauktionerna ånyo under auktionsverket, från 1721 med en för dessa särskilt avlönad kassör, som från 1777 bär titeln bokauktionskommissarie. Ett särskilt reglemente för bokauktionskammaren utfärdades och trycktes 1816 och utgavs i ny upplaga med förändringar 1821 och 1831. Efter någon större och betydelsefull bokauktion förekom, att prislista trycktes, såsom till katalogen över Henrik → Bukowskis boksamling 1887, och under åren 1924—31 trycktes årligen »Bokauktionspriser i Stockholm« (7 häften). Förutom i Stockholm ha akademierna i Uppsala och Lund haft egna bokauktionskammare. Ar 1705 fick den ovan nämnde Richard van der Hardt kunglig fullmakt att vara Uppsala universitets bokauktionator mot att för varje auktion erlägga 8 daler silvermynt till biblioteket. Sysslan som auktionator var flera gånger, särskilt under 1800-talet, förenad med befattningen som universitetsbokhandlare. Sedan 1936 ha inga bokauktioner förekommit i Uppsala. Genom kungligt brev av den 10. augusti 1746 erhöll Lunds universitet samma rättigheter till bokauktioners bedrivande, som Uppsala erhållit år 1705. Bland stora och dyrbara bibliotek, som skingrats auktionsvägen, kunna nämnas under 1700-talet J. → Meurmans (1730), C. G. → Tessins (1771), Carl Aurivillius’ (1787—88), på vars auktion det sista fullständiga exemplaret av Rudbecks »Atlantica« försåldes (till Uppsala universitetsbibliotek för 1160 daler kopparmynt) och O. → Celsius’ (1795). Från 1800-talets förra hälft kunna nämnas L. Benzelstiernas (1802) och P. F. → Aurivillius’ (1830—31) och från århundradets senare del L. Manderströms (1874), G. H.+ Stråles (1876, 1887, 1888 och 1897) och Chr. Eichhorns (1890). Under 1900-talet