144 Boghandel — Boghandlerbibliografier karen och bokförläggaren Zacharias → Hæggström. Föreningens huvuduppgift blev att lösa kommissionärsfrågan, och redan vid det första sammanträdet förelåg och godkändes en lista på 79 kommissionärer-bokhandlare. Av betydande bokhandlare i Stockholm under tiden omkring 1850 och fram mot sekelskiftet kunna nämnas C. E. Fritze, Aron → Samson och E. W. Wallin, som tillsammans grundade firman Samson & Wallin år 1851, Claes Looström (1846—1916), som 1875 övertog Adolf Bonniers bokhandel av dåvarande innehavaren Isidor Adolf Bonnier, m. fl. I landsorten kunna nämnas, i Uppsala → Lundequistska bokhandeln och → Akademiska bokhandeln med dess duglige innehavare C.J. → Lundström, C.A. Rohloff i Örebro, David Felix → Bonnier och N.]J→→ Gumpert i Göteborg m. fl. För att skapa en förhandlingspart mellan Svenska bokförläggareföreningen och bokhandlarna stiftades år 1893 på initiativ av bokhandlaren Emil → Bergman »Svenska sortimentsbokhandlareföreningen« (namnet ändrades 1918 till »Svenska bokhandlareföreningen«). Om de förhandlingar, som denna förening förde för att skapa enhetlighet och reda mellan förläggare och bokhandlare, kan man läsa en utförlig redogörelse i den av August Hånell redigerade minnesskriften »Liber librariorum«, II (1920). Mycket tack vare det organisatoriska arbete, som bokhandlareföreningen uträttat, har svensk bokhandel kraftigt utvecklats under 1900-talet, och verkliga storföretag inom branschen ha vuxit upp. I Stockholm kunna nämnas → Nordiska bokhandeln, grundad 1901 och med direkta traditioner från Samson & Wallins bokhandel, → Fritzes kungl. hovbokhandel, → Sandbergs bokhandel, de stora varuhusen Nordiska kompaniets och Paul U.Bergströms bokhandelsavdelningar m. fl., och i landsorten ha flerstädes de små anspråkslösa boklådorna från förra seklet utvecklats till framgångsrika företag med stor sortering av såväl svensk som utländsk litteratur. Bland landsortens mera betydande bokhandelsföretag kunna nämnas N.J.» Gumperts, → Medéns och → Wettergren & Kerbers i Göteborg, Victor Åströms i Härnösand, → Killbergs i Hälsingborg, Henric Carlsons och P. M. Sahlströms i Linköping, Gleerupska universitetsbokhandeln och Ph. Lindstedts universitetsbokhandel i Lund, → Anderssons bokhandel i Norrköping, J. Sunessons i Sundsvall, Lundequistska bokhandeln och Norblads bokhandel i Uppsala, Rohloffs bokhandel i Örebro m. fl. Vid 1946 års ingång finnas i Sverige 271 bokhandelsaffärer, till vilka höra 22 filialer, 144 s.k. B-bokhandlare och 49 s. k. sorterade affärer med mindre lager än B-bokhandlarna, men med samma möjlighet att anskaffa rekvirerade böcker som dessa. Dessutom finnas på de större järnvägsknutpunkterna 49 pressbyråkiosker, som lagerföra framförallt nyare litteratur, och 2,650 försäljningsställen, som äga rätt att sälja häftade böcker, vars pris ej överstiger 3:75. Liber librariorum, Bokhandlarnas bok, I—II, 1919—20; I. A. Bonnier & A. Hånell: Anteckningar om svenska bokhandlare, I—II, 1920—35; H. Schü c k: Den svenska förlagsbokhandelns historia, I—II, 1923; Svensk bokhandelsmatrikel, XII, 1945. B. À. Boghandlerbibliografier, Bibliografier, oftest af periodisk Karakter, hvori der navnlig gives Oplysninger af Interesse for Boghandlere om f£. Eks. Pris med evt. Rabatbetingelser, Forlag, Kommissionær, Forlagsskifte og Oplagsstørrelse, medens paa den anden Side officielle Publikationer, Disputatser o. 1. ofte udelades. De tyske Messekataloger, der kendes tilbage til 1564, danner Forløbere for de senere tyske Bogfortegnelser, f. Eks. den nuværende → »Deutsches Bücherverzeichnis«, og lignende Publikationer udkommer i en lang Række Lande. I Danmark optager »Dansk Boghandlertidende« siden 1854 i hvert Nummer en Fortegnelse over nyudkommen Litteratur, ligesom der siden 1851 — indtil 1856 af Gyldendalske Boghandel og derefter af G.E.C.Gad’s Forlag — udgives en ca. 10 Gange aarlig udkommende Bogfortegnelse, der siden 1946 er kumulativ indenfor hvert Halvaar og hvert Aar erstattes af et Aarskatalog med alfabetisk og systematisk Del. Den fleraarige → »Dansk Bogfortegnelse«, der omfatter Litteraturen siden 1841, er anlagt saaledes, at den er særdeles anvendelig for Boghandelen. For Norges Vedkommende findes regelmæssige Boglister i »Norsk bokhandlertidende«; Aarene 1893—1902 og siden 1936 udkommer Kvartalsfortegnelse og siden 1903 Aarskatalog over norsk Litteratur, og for Tiden efter 1814 findes fleraarige Bogfortegnelser. I Sverige optager »Svensk bokhandelstidning« Fortegnelser over nyudkommen Litteratur siden 1863; siden 1913 kommer en maanedlig »Svensk bokförteckning« og siden 1861 »Ärskatalog för svenska bokhandeln«, udgivet af Svenska bokförläggareföreningen. Sidstnævnte udsender desuden fleraarige Bogfortegnelser. I Finland inde-