160 Bogkunst—Bogkøb som slöts först 150 år senare med antikvans seger. Vid mitten av 1700-talet och årtiondena fram mot seklets slut kan man skönja en verklig strävan hos boktryckarna att göra hantverket till konsthantverk. Typografin blir luftigare och lättare, träsnittet kommer ur bruk och ersättes av kopparsticket, och som gravörer av titelblad och illustrationer uppträda tidens främsta konstnärer, J. E. → Rehn, J. + Gillberg och bröderna E. 8 J.F. Martin. Denna utveckling hämmades dock redan i början på 1800-talet. Revolutionerande uppfinningar möjliggjorde en massproduktion, med vilken det goda konsthantverket ej kunde hålla jämna steg, och århundradet måste i stort sett betecknas som en dekadensperiod. En verkligt genomgripande omdaning skedde dock inom illustrationstekniken. Litografiförfarandet infördes till Sverige omkring 1810 och fann rik användning som bokillustration, i mitten på århundradet upplevde träsnittskonsten en renässans genom införandet av engelsmannen Thomas Bewicks trägravyrsmetod, som särskilt väl kom till användning för illustreringen av den veckopress, som nu började sitt segertåg i landet; speciellt »Ny illustrerad tidning« (1865—1900) har ett utmärkt illustrationsmaterial i trägravyr. Vid denna tid började emellertid de fotomekaniska reproduktionsmetoderna att slå igenom, och de utträngde snart helt litografi och trägravyr, som därefter endast förekomma i dyrbara bibliofiltryck. Mot den dekadens, som bokens industrialisering medförde och som mot 1800-talets slut hotade att bli katastrofal, framträdde Göteborgsboktryckaren Waldemar → Zachrisson vid 1890-talets ingång i tal och skrift, och mycket tack vare hans entusiasm och initiativ väcktes fackmäns och konstnärers intresse för boken som konsthantverk. Här uppträdde vid tiden efter sekelskiftet förutom Zachrisson andra fackmän som bröderna Carl och Hugo → Lagerström, vilka från sitt tryckeri med konstnärligt boktryck och i sin månadsskrift »Nordisk boktryckarekonst« drevo en kraftig propaganda. Konstnärer som Arthur → Sjögren och Olle → Hjortzberg ägnade mycket arbete ât bokutstyrsel och bokillustration, och en rad andra konstnärer anlitades av förlagen för bokomslag och illustrering: Nils + Kreuger, Ingeborg → Uddén, Lydia → Skottsberg, Albert → Engström, Georg → Pauli m. fl. Från tiden efter 1910 domineras bokhantverket av två nya namn: boktryckaren Carl Z.→ Haeggström och bokkonstnären Akke → Kumlien. Carl Z. Haeggström var starkt påverkad av modern engelsk bokkonst, och som chef för landsortens största tryckeri, Almqvist & Wiksell i Uppsala, och tillika dominerande gestalt inom Svenska boktryckareföreningen hade han goda tillfällen att såväl praktiskt som i tal och skrift propagera för sina synpunkter på bokhantverket. Akke Kumlien knöts till P. A. Norstedt & Söner som konstnärlig rådgivare och medarbetare år 1916, och från denna tid räknar man den »Norstedtstil«, som verkat starkt befruktande på svensk bokkonst. Hans typografiska formgivning har bildat epok i svensk bokhistoria. På 1910-talet uppträdde även några ypperliga bokillustratörer, bland vilka särskilt bör nämnas Yngve + Berg och Bertil → Lybeck. Talesmannen för den moderna, ändamålsenliga typografin blev Anders → Billow. Hans stora genombrott | skedde i samband med funktionalismens ge- nombrott omkring 1930, och han står som föregångsmannen, framför allt i det fotografiska bildtrycket. Under det sista årtiondet har i Sverige framträtt en falang av bokkonstnärer med gedigen typografisk utbildning, som knutits till de stora förlagen och tryckerierna. Bland dessa kunna nämnas Iwan W.→ Fischerström (Bonniers förlag), Karl-Erik → Forsberg (Almqvist & Wiksell), Gustav → Owe (Svenska tryckeriab), William → Peterson (Ivar Haeggströms tryckeri-ab) och Bror → Zachrisson (tidigare Victor Pettersons bokindustri, sedan 1944 rektor för Grafiska institutet). Deras verksamhet har redan visat goda resultat, och i hög grad torde man ha dem att tacka för, att trots den överflödande massproduktionen en konsthantverklig prägel har kunnat vinnas och behållas för det svenska boktrycket. Även bland bokillustratörerna har framträtt konstnärer, som fullt behärskat typografins uttrycksmedel, och som vetat att lämpa sin konst efter denna till att skapa enhetlighet mellan typografi och illustration. Bland andra kunna nämnas Bertil Bull → Hedlund, Adolf → Hallman, Harald → Sallberg och Stig → Asberg. H. Lagerström: Svensk bokkonst, 1920; G. Svensson & H. Ahlenius: Den svenska boken under 50 år, 1943. K.-E. F. & B. A. Bogkøb (i Biblioteker). Den Litteratur, som Biblioteker ikke modtager gennem Pligtaflevering, Bytteforbindelser eller Gaver, erhverves ved Køb. Naar bortses fra mindre Institutionsbiblioteker, har Bibliotekerne paa deres Budget et særligt Annuum til Bogkøb;