Bogtrykkertidsskrifter — Bogudstillinger 179 och »Suomen Kirjapainolehti« (1891—94), vilka doch båda voro privata företag. Ar 1893 började typografföreningen i Helsingfors åter utgiva en egen tidskrift vid namn »Gutenberg«. Fyra år senare blev den organ för det samma år stiftade Finska typografförbundet. Är 1914 ändrades tidskriftens namn till »Kirjatyö-Bokarbete«. Den utkommer fortfarande med ett nummer i månaden. Andra fackorgan för boktryckarna äro »Kirjapainotaito« (Boktryckarkonst), som sedan 1907 utgivits av ett andelsföretag med samma namn, och den tvåspråkiga »Graafokko«, som utkommit sedan 1935. Z. S. Norge. De viktigste norske boktrykkertidsskrifter er »Typografiske Meddelelser«, utgitt av Norsk centralforening for boktrykkere, som utkommer i Oslo siden 1876, og »Nordisk trykkeritidende, Organ for de grafiske fag og papirindustrien«, utgitt av Den norske boktrykkerforening siden 1892. Siden 1918 utgis i Oslo av Den typografiske forening »Norsk boktryk-kalender«. Ellers utkommer det også en rekke firmatidsskrifter av større eller mindre verdi. Ø. ]. Sverige. Det första genomförda försöket att skapa en facktidskrift för boktryckarna i Sverige gjordes av Johan Gabriel Nordin, som i juni 1869 utsände första numret av »Nordisk boktryckeritidning«. Den utgavs en gång i månaden och behandlade yrkesfrågor för tryckeriägare och arbetare, men innehöll även uppsatser och artiklar om boktryckerikonsten som t. ex. G. E. Klemmings »Försök till historia om Sveriges boktryckerier«. Tidningen upphörde 1877. I samband med firandet av 400-årsminnet av boktryckarkonstens införande i Sverige startade grosshandlaren Gustaf Carlsson »Tidning för boktryckarekonst« 1883. I denna medarbetade flera av landets förnämsta grafiska fackmän, och sedan Svenska boktryckareföreningen bildats 1893, kan man säga, att tidningen i många avseenden blev ett organ för denna, tills år 1895 utgivningen av »Allmänna svenska boktryckareföreningens neddelanden« började med initiativtagaren Erik Oldenburg som redaktör. År 1935 ändrades tidningens titel till »Grafiskt Forum« och gjordes samtidigt till officiellt organ för samtliga grafiska yrken i Sverige. År 1900 började boktryckarna Hugo och Carl Lagerström utge »Nordisk boktryckarekonst«, en månadstidskrift för bokindustri, bokkonst, bokhistoria och reklamväsen. »Grafisk faktorstidning« utgives av Sveriges grafiska faktorsförbund se- 12* dan 1914 och utkommer med ett nummer i månaden. Under medverkan av framstående fackmän utgav boktryckaren Waldemar Zachrisson i Göteborg → »Boktryckeri-kalendern«, som utkom med 16 årgångar 1893—1921, J. Hyberg utgav fyra årgångar av »Grafisk kalender« 1907—13, och Hugo Lagerström utger sedan 1924 »Svensk grafisk årsbok«. Typografiska föreningen i Stockholm utgav 1883—87 »Nordisk typograftidning«, som efter bildandet av Svenska typografförbundet efterträddes av »Svensk typograftidning«, utgiven en gång i veckan. Svenska litografförbundets organ »Grafia« började utgivas 1907 (den utkom ej 1910—11) och utkommer sedan 1912 en gång i månaden. B. 4. Bogtrykmetal. Bogtrykskriften støbes i en Metallegering, der bestaar af ca. 70 % Bly, ca. 20 % Antimon og ca. 10 % Tin. En nojagtig Formel for Skriftmetallet kan ikke gives, da det er forskelligt fra de forskellige Skriftstøberier, men ogsaa for de forskellige Skrifters Karakter, hvor særlige Forhold kan kræve særlige procentvise Sammensætninger af Legeringen. Enkelte Skriftstøberier tilsætter lidt Kobber. Antimon skal gøre Skriften mere slidstærk, idet Blyet er for blødt, og Tin har til Opgave at gøre Metallet letflydende ved en lavere Smeltetemperatur og ligeledes at forhindre Dannelsen af Luftblærer under Støbningen. Til Sættemaskiner har Metallet en anden Legering. H.T. Bogtrykpresse. Se Press e. Bogudstillinger. Større Udstillinger af Frembringelser indenfor alle Grene af Boghaandværket og beslægtede Fag har siden Midten af forrige Aarhundrede fundet Sted i Forbindelse med de store Verdensudstillinger, paa de nordiske Industri- og Kunstudstillinger og ved andre lignende Lejligheder. Den første specielle Bogudstilling med international Tilslutning arrangeredes i Leipzig i 1914 (»Bugra«) og omfattede al Slags Bogkunst og Grafik. De nordiske Lande deltog og udgav særlige Kataloger over deres Udstillinger. Betegnelsen Bogudstilling bruges ogsaa om de Udstillinger af boghistorisk Karakter, som arrangeres paa mange større Biblioteker, navnlig paa Nationalbibliotekerne, i den Hensigt at illustrere Bogtrykkerkunstens Historie og nuværende Stade enten i Almindelighed eller i vedkommende Land eller By. Udstillinger kan etableres i særlige Lokaler eller i Montrer i Forhal, Læsesal eller lignende Steder, hvor