Carlquist — Carrels 211 litiska förbindelser med Danmark åren 1752— 1756«), lärdomshistoria, bibliografi och biografi. Särskilt må nämnas hans energiska ledarskap för åstadkommandet av ett nytt »Lunds stifts herdaminne från reformationen till nyaste tid«, varav ett första häfte av Serie I utkom 1943. C. var huvudredaktör för den stora encyklopedien »Svensk uppslagsbok« (1929—37; 2:a omarb. uppl. 1947 ff.), och han tillhör styrelsen i Samfundet för utgivandet av »Svenskt biografiskt lexikon«, i vilket han bidragit med åtskilliga biografier. I »Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen«, »Biblioteksbladet« och andra publikationer av likartat slag har han skrivit upp- satser av bokhistorisk och bibliografisk karaktär. Svenskt biografiskt lexikon, VII, 1927, S. 482—85. H. Sdr. Carlson, Gustaf (1647—1708), svensk boksamlare. Greve, generallöjtnant i holländsk tjänst. Samlade ett stort bibliotek på sitt gods i Friesland. Det såldes efter hans död på auktion i Haag 1711; katalogen omfattar 8,930 arbeten. Knappast någon svensk bok fanns i samlingen. C. M. Carlander: Svenska bibliotek och ex-libris, 2. Uppl., I, 1904, S. 302—03; Svenskt biografiskt lexikon, VII, 1927, S. 490—500. H. Sdr. Carlsson, Alfred Bernhard (född 1881), svensk biblioteksman. Förste bibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek 1929 —46. Blev amanuens vid biblioteket 1911 och andre bibliotekarie 1916. Han var förste bibliotekarie vid Stockholms stadsbibliotek 1927—29 och utnämndes till samma befattning vid Uppsala universitetsbibliotek sistnämnda år. C. var under en följd av år föreståndare för bibliotekets katalogiseringsavdelning och blev i denna egenskap bibliotekets obestridlige katalogiseringsexpert. Hans doktorsavhandling 1913 behandlade »Den svenska centralförvaltningen 1521— 1809«, och han har, framför allt i »Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen«, författat ett stort antal artiklar av bok- och bibliotekshistoriskt innehåll. I »Svenskt biografiskt lexikon« redigerade han under många år (1918—31) de mönstergilla bibliografierna. Ären 1918—23 var han sekreterare hos bibliotekssakkunniga. Svenskt biografiskt lexikon, VII, 1927, S. 578—81. H. Sdr. Carlstedt, Kalle (född 1891), finsk grafiker. Som bokkonstnär har han följt i Axel Gallen-Kallelas så att säga finskt nationellt- 14* romantiska spår. Hans förnämsta verk äro illustrationerna till Eino Leinos »Helkavirsiä« (1924) och till ett urval av hundra sånger ur Kanteletar, »Sata Kantelettaren laulua« (1930), båda tryckta och förlagda av förlaget Otava. Han har även komponerat bokband, som i stilen väl ansluta sig till tryck och illustrationer. E. O. Carnegie, Andrew (1835—1919), amerikansk (skotskfødt) Biblioteksmæcen. Forretningsmand. Begyndte som Bydreng i et Bomuldsvæveri, gik senere over i Jernbanevirksomhed og Staalindustri. I 1901 trak han sig tilbage fra Forretningslivet efter at have tjent sig en Kæmpeformue og helligede sig et storstilet Velgørenhedsarbejde. Han skænkede bl. a. Millionbeløb til Oprettelse af offentlige Biblioteker i U.S.A. (og Canada og England). Den stærke Udvikling af Folkebiblioteksvæsenet i U.S.A. omkring Aarhundredets Begyndelse skyldes ikke mindst C.s store Donationer; alene til Staten New York gav han ca. 5 Millioner Dollars til Oprettelsen af 37 Filialbiblioteker. Hans Tilskud til Opførelsen af Biblioteksbygninger var som Regel betinget af, at vedkommende Byer paatog sig Udgifterne til Bibliotekernes Drift. Ialt skænkede C. Midler til Oprettelsen af ca. 1800 Biblioteker, af hvilke de fleste bærer hans Navn. C.Alderson: A. Carnegie, the Man and his Work, 1903; A.C arnegie: Autobiography, 1920. E. D. Carolina rediviva. Se Universitetsbiblioteket i Uppsala. Carrara-Marmor, Betegnelse paa et Klistermarmor-Papir, ved hvis Fremstilling man forsøger at efterligne de smukke Aarer i det italienske Marmor fra Bruddene i Carrara. Anvendes som Forsats- eller Overtrækspapir. O.. Carré, (fransk) Betegnelse for Papirformatet 45 X 56 cm. Anvendes hovedsagelig om Trykpapir. N.N. Carrels (eller Cubicles), Betegnelse for de »Studieceller«, som i visse større Biblioteker indrettes i selve Bogmagasinerne — oftest i Vinduesnicher — til Brug for Videnskabsmænd og andre specialstuderende, der paa denne Maade faar en Arbejdsplads i Nærheden af den Litteratur, som har størst Interesse for vedkommendes Studium og med umiddelbar Adgang til denne. Har navnlig vundet Indpas i de amerikanske Biblioteksbygninger fra dette Aarhundrede (Harward Universitetsbibliotek har saaledes 300 Carrels, Bibliote-