336 Formatudregning — Fortsættelsesværker les i 8 Dele. Af disse 8 Dele afsættes de tre som Margen i Ryggen af Bogsiden; der bliver saaledes 5 Dele tilbage, som giver den udvendige Margen. Af de samme Dele tages 3⁄4 Del som Margen foroven og 6⁄4 Del som Margen forneden. Derved bestemmes saavel Tekstsidens Bredde som Højde samt Placering paa Papiret. H.T. Formering, Benævnelse for den Kant paa en Bogs Bind, som rager udenfor Bogblokken. Som Regel skæres Pappet til, saa Formeringen straks har den rette Størrelse, men ved Haandarbejde er Pappet ofte for stort, naar Bogen »sættes an« (se Ansætning). Processen med at skære Pappet til i den rigtige Størrelse ved Hjælp af en Formerlineal kaldes at »formerec«. O. J. Formformat. For at opnaa bestemte Mellemrum mellem Bogsiderne eller andre Trykelementer i en Trykform anbringes heri de saakaldte Formatstege, d.v.s. større og mindre Bly- eller Jernstykker, der ikke har Skrifthøjde, og som derfor ikke trykkes med. Naar en Form er samlet og støttet paa denne Maade, kaldes det blinde Materiale for Formformatet. P.D. Forsats, Benævnelse for de hvide eller farvede Blade, som i en indbunden Bog forbinder Bogblokken med Bindet. Naar Overtrækspapiret og Forsatspapiret er af samme Mønster, taler man om »gennemgaaende« eller »doubleret« Forsats. Det Blad som klæbes op paa Bindets Inderside kaldes Spejlet, det frit hængende Flyvebladet. O. J. Forsberg, Karl-Erik (född 1914), svensk grafisk fackman. Utbildad vid grafiska skolor i Sverige, Tyskland och Schweiz, studier för professor Hugo Steiner-Prag, praktik vid ett flertal tryckerier. F. är sedan 1942 konstnärlig ledare vid Almqvist & Wiksells boktryckeri i Uppsala och medarbetare vid Berlingska stilgjuteriet i Lund, där F. utfört flera typsnitt (»Parad«, »Lunda« och en medievalantikva). Han har skrivit ett flertal artiklar i den grafiska yrkespressen och i »Svensk bokkalender« samt utgivit flera korrespondenskurser i typografi. Han har upprepade gånger erhållit första pris i nordiska typografiska tävlingar och som bokkonstnär fått många av sina böcker utvalda av juryn för Svensk bokkonst. B.A. Forseth, Einar (född 1892), svensk konstnär. Elev vid Generalstabens kartanstalt 1907 —08 och privata konstskolor 1908—12. Genomgick Konstakademien i Stockholm 1912 —15 och bedrev därefter mångåriga konststudier utomlands. Bland hans bokkonstnärliga arbeten märkas främst illustrationerna till E. Grips »Balkansagor« (1918), A. Österlings »Bäckahästen« (1918) och till Dan Anderssons »Visor och ballader« (1940). B. A. Forssell, Christian Didrik (1777— 1852), svensk kopparstickare, vice professor vid Konstakademien i Stockholm. F. fick sin utbildning i Holland och senare i Paris, där han vistades åren 1806—16. Hemkallad till Sverige av kronprins Karl Johan utnämndes han 1817 till vice professor vid Konstakademien och undervisade där i gravyrkonst till sin död. F. utbildade många av tidens förnämsta illustrationskonstnärer, bland dem C. J. Billmark och bröderna Cardon. Då litografiförfarandet vid 1840-talets ingång vann alltmer terräng i Sverige, fick F. se sina lärjungar övergå till de nya metoderna, och själv drog han sig tillbaka från konstnärlig verksamhet. Inom svensk illustrationskonst intar F. ett betydande rum. Hans förnämsta arbete är planschverket »Ett år i Sverige« med kopparstick efter teckningar av J. G. Sandberg, som utgavs i 12 häften 1827—35 (även en fransk upplaga 1829—36). — F. ägde även en betydande kopparstickssamling, varav större delen såldes enligt tryckt katalog i Leipzig 1855; resten bortauktionerades hos Bukowskis i Stockholm 1899 (Bukowski-katalog nr 120). T.G. Rudbeck: Forssell, den siste kopparstickaren, 1861; E. Hultmark: Svenska kopparstickare och etsare 1500—1944, 1944. B. À. »Forsøget«s papirmølle, Trondheim. Anlagt i 1820-årene ved Selsbakk like syd for Trondheim av den kjente industriherre, veimester Broder Lysholm Krogh. Bedriften fortsetter idag under navnet »Trondhjems Papir- og Papfabrik«. Den gamle papirmøllen leverte meget godt skrive- og trykkpapir. Den tilvirket også flere sorter papp, således utmerket bokpapp og en spesiell skoletavlepapp, allerede i 1830-årene. Man fremstillet da også et vakkert overtrekkspapir for bokpermer ved å bestryke den ene siden av godt skrivepapir med farve, som man laget mønstre i med en svamp. Slikt papir var visstnok ikke fremstillet før i Norge. H. F. Fortsættelsesværker, Værker der — med regelmæssige eller vekslende Mellemrum — udkommer i successive Leveringer (Bind, Halvbind, Hæfter, Fascikler e.1.), og som fra Begyndelsen, i Modsætning til Tidsskrifter og andre egentlige Periodica, stiler mod en fast-