Fremtiden — Frieksemplar 343 Paa hans Foranledning paabegyndtes 1884 Udgivelsen af »Billeder af danske Kunstnere til Digte af ældre og yngre Forfattere«, som fortsattes i over ti Aar. For første Gang fik her en Række af de bedste danske Kunstnere Lejlighed til i større Stil at vise deres Evner som Illustratorer, og flere af Hefterne, der tilsammen udgør to Bind, hører til vore fineste Illustrationsværker. En anden Hefteserie af lignende Art, »Danske Folkeviser med Tegninger af danske Kunstnere«, udsendtes i Aarene 1887—97. En tredje Serie omfatter Udvalg af danske Klassikere i smaa Et-Binds Udgaver; den begyndte at udkomme 1890 og fortsætter stadig. Desuden er udgivet forskellige andre, enkeltstaaende Værker. Alle de af Foreningen udgivne Bøger udmærker sig ved omhyggelig og smagfuld Udførelse og lødigt kunstnerisk Udstyr. Foreningen »Fremtiden«s første Aar, 1890; H. B r ø c hner: Foreningen »Fremtiden«s Bøger (Bogvennen, VII, 1917—18). L.N. Frenckell, finsk boktryckarsläkt. Johan Christopher F. I (1719—79). Född i Thörey, Sachsen, blev konstförvant i Erfurt 1740 och gesäll vid akademitryckeriet i Åbo 1743. F. ansökte, ehuru förgäves, om tryckeriprivilegium i Viborg 1750 och i Borgå 1752, blev 1756 faktor under J. Merckell i Abo och köpte av denne 1758 halva tryckeriet, som han från 1761 drev i eget namn. Han ingick 1765 kompanjonskap med köpmannen J. Bremer, men stridigheter med dennes svärson C. Hising ledde till långvariga processer, som hämmade tryckeriets arbete och som bilades först 1785, efter F:s död. Samtidigt fördes en hård kamp för att skydda tryckeriets finska psalmboks- och katekesprivilegier mot tjuvtryck av boktryckaren Carlbohm i Stockholm. F. tryckte bl.a. den finska bibelupplagan 1776 och Finlands första tidning »Tidningar utgifne af et Sällskap i Abo« (1771—78) och »Suomenkieliset Tieto-Sanomat« (1776). — Sonen Johan Christopher F. II (1757—1818), född i Abo, student 1773 och fil. mag. 1778, blev konstförvant 1779, skötte efter faderns död tryckeriet som faktor och antogs 1786 till akademiboktryckare. Han utvecklade officinen ekonomiskt och typografiskt till en av rikets främsta, varom stilprov från 1787 och 1792 vittna. F. tryckte bl. a. Finlands enda tidning (under växlande namn, från 1810 den officiella »Äbo allmänna tidning«); talrika läroböcker och religiösa arbeten utgåvos också från F:s förlag, och från 1809 hela det officiella trycket. Till rörelsen anslöts 1789 en bokhandel och 1794 ett pappersbruk (Järvenoja). Är 1814 antogs firmanamnet J. C. Frenckell & Son. — Sonen Johan Christopher F. III (1789—1844), född i Abo, student 1804, blev konstförvant 1806, faktor 1809, upptogs som bolagsman i firman 1814 och efter faderns död akademiboktryckare. Efter Abo brand 1827 flyttade F. med huvuddelen av tryckeriet till Helsingfors, där även en bokhandel öppnades; ett filialtryckeri förblev i Åbo. F. anlade 1823 Finlands första stilgjuteri, som stannade i släktens ägo till 1878 och köpte 1832 ett pappersbruk i Tammerfors, i släktens ägo till 1932. F. tryckte ett flertal tidningar, bl. a. »Helsingfors Morgonblad« (1832—44), flera arbeten av Runeberg och första upplagan av »Kalevala« 1835. — Äldste sonen, fil. mag. Johan Christopher F. IV (1819—56) ledde från 1844 företagen i Abo; Abotryckeriet såldes 1856 till J. F. Granlund men bibehöll det Frenckellska namnet till 1876. Andre sonen Frans Wilhelm F. (1821—78), kommerseråd 1865, adlad von Frenckell 1868, blev 1856 ensam ägare av firman. Efter hans död drevos tryckeri, förlag och pappersbruk av arvingarna gemensamt, intill dess företagen år 1900 uppdelades och kommerserådet Waldemar von F. (1853—1936) övertog tryckeriet, som ombildades till Frenckellska Tryckeri AB. Under detta namn har officinen ånyo utvecklats till ett blomstrande och produktivt företag. O. Nikula: Boktryckarna Frenckell och deras föregångare vid Abo akademi, 1942. C.-R. G. Friblad, det blanke Blad, der sædvanligvis er anbragt foran en Bogs Smudstitel. Undertiden findes to eller flere Friblade. E. D. Frieksemplar (i Boghandel). 1. Eksemplarer, der trykkes ud over en Bogs Salgsoplag uden Honorar til Forfatteren og bruges til denne samt som → Anmeldereksemplar m.v. Antallet fastsættes i Forlagskontrakten. For Skønlitteratur andrager Forfatterens Frieksemplar som Regel 15—20 Eksemplarer af første Oplag, 5 af senere Oplag; for videnskabelig Litteratur er 5—10 Frieksemplarer til Forfatteren det normale. For Samlingsværker træffes der særlige Aftaler. Til Pressen bruges et efter Bogens Art og Oplagets Størrelse varierende Antal Frieksemplarer. — 2. Lærereksemplarer. Det er almindeligt, at Lærere faar et gratis Eksemplar til personlig Brug af de Skolebøger, deres Elever anvender, men ogsaa kun af disse. Forlagene kræver, at Rekvisitionerne er bekræftet af Skolens Leder. — 3. Et nu i Skandinavien sjælden brugt Rabat-