G Gad, G. E. C. (1830—1906), dansk Boghandler. Oprettede efter Uddannelse hos Gyldendal i 1855 egen Boglade i København og knyttede hurtigt hertil et Forlag. 1856 blev han Forretningsfører for →»Forlagsbureauet«, som han med Dygtighed ledede samtidig med, at han udgav Bøger paa sit eget Forlag. Allerede medens han var hos Gyldendal, overtog han Udgivelsen af »Dansk Bogfortegnelse«, som siden da er blevet udgivet af Forlaget. Det var især Universitetslærebøger i Jura, Teologi og Historie, han udgav, men ogsaa en Del Skønlitteratur kom paa Forlaget. Da G. 1893 overtog Forlagsbureauet fik Forlaget en betydelig Tilvækst i store Værker som f. Eks. »Nordisk Conversationslexicon« og Traps »Danmark«. Ogsaa Bogladen voksede stærkt og blev efterhaanden en af Københavns største og mest ansete. I 1882 udnævntes G. til Universitetsboghandler. Han var 1892—1902 Formand for Den danske Boghandlerforening og blev dens Æresmedlem 1900. 1897 blev G.s to Sønner, Oscar G. (1869 —1920) og Frederik G. (født 1871) optaget i Firmaet, samme Aar som dets nye Ejendom i Vimmelskaftet blev taget i Brug. Efter Broderens Død blev Frederik G. Eneindehaver. Han har taget Initiativet til flere store Udgivelser og har ligesom Faderen med stor Interesse deltaget i Fagets Organisationsliv; 1918—30 var kan Formand for Den danske Boghandlerforcning. C.A. Clemmensen: G. E. C. Gad, Et Mindeskrift ved Hundredaars-Dagen for hans Fødsel, 1930; O.T ryd e: Danske Boghandlerbiografier, 1947, S. 33—37. O.A. Gahm Persson, Sigfrid Lorentz (1725 —94), svensk boksamlare. Kammarskrivare i Krigskollegiet. G. är för eftervärlden mest känd som en trägen avskrivare av gamla handlingar i Riks- och Antikvitetsarkivet. Hans samlingar av sådana avskrifter, som 1792 och 1804 inköptes till Uppsala universitetsbibliotek, bestå av Archivum litterarium (20 volymer), Samlingar om förbjudna böcker (11 volymer), Archivum smolandicum (12 volymer) och Biografiska samlingar (17 volymer). Trots ytterlig fattigdom samlade G. även ett präktigt bibliotek. G:s änka sålde böckerna efter hand enligt en 1795 utgiven katalog. Samlingen var numerärt ej särskilt betydande (931 nummer och 24 handskrifter), men innehöll påfallande många sällsynta svenska böcker från 1500-talet och framåt, däribland Stadslagen (1618) och Landslagen (1621) tryckta på pergament. En stor del av böckerna köptes av D. Nescher. En i katalogen ej upptagen sällsynhet, det unika exemplaret av J. Gersons »Aff dyäffwlsens frästilse« (Stockholm 1495), förvärvades till Uppsala universitetsbibliotek. C.M. Carlander: Svenska bibliotek och ex-libris, 2. uppl., II, 1904, S. 561—564; P. Willstadius: Sigfrid Lorentz Gahm-Persson (Hyltén-Cavalliusföreningen för hembygdskunskap och hembygdsvård, Årsbok, 1937, S. 25—39). H. Sdr. Gallen-Kallela, Akseli (1865—1931), finsk konstnär, titulärprofessor. G. var den främste representanten i Finland för den strävan till enhetlig konstnärlig verkan inom boktrycket, som ytterst stammar från William Morris’ väckelsegärning inom det engelska bokhantverket. Hans första stora arbete på detta område var den hos tryckerifirman Weilin & Göös år 1908 utgivna kvarto-upplagan av Aleksis Kivis »Seitsemän veljestä« (Sju bröder), där konstnärens fyndiga anfanger gå väl ihop med tryckets fraktur, om än en del av illustrationerna trots sitt höga konstnärliga värde ha föga sammanhang med trycket. De sista åren av sitt liv koncentrerade G. sitt intresse på grafik i allmänhet och i synnerhet på boktryck och bokutsmyckning med en stort anlagd plan på en »prakt-Kalevala« (Koru-Kalevala) som slutmål. Som förarbete till detta ofullbordade verk kan hans på Werner Söderströms tryckeri i Borgå år 1922 utförda Kalevala-upplaga anses. Tryckstilen i detta arbete är totalt misslyckad, men anfanger, överstycken och slutvignetter utvisa en helt enkelt